Hur ska det gå för vår industri i framtiden om vi inte får de bästa studenterna att söka till teknisk-naturvetenskapliga utbildningar, undrar makthavare västvärlden runt. Det är tekniken och naturvetenskapen som är motorn i den ekonomiska utvecklingen. Utan skickliga tekniker och forskare stanna samhället och vi blir omsprungna av Kina och de ettriga tigerekonomierna i Sydostasien.

Varför har då tekniken och naturvetenskapen förlorat sin dragningskraft? Varför väljer ungdomarna andra banor i livet? Och varför koketterar så många humanister med sin totala okunnighet i naturvetenskapliga ämnen?

- Det skolans fel, hävdar Klas Fresk, chef för experimentariet Tom Tits Experiment i Södertälje. Man kör ner matte i halsen på ungarna så att de storknar innan de fått upp intresset för teknik, säger Klas.

Men skulle naturvetenskap vara tråkigare eller svårare än exempelvis juridik?

I sin bok "Naturvetenskap som allmänbildning" analyserar den norske fysikern och professorn Svein Sjøberg problemet och ser helt andra faktorer bakom naturvetenskapens låga status. Här handlar det till stor del om naturvetenskapen själv, dess ideal och metoder.


– I själva verket, säger Svein Sjøberg, har naturvetenskapen alltid varit kontroversiell. Man gjorde sig tidigt till ovän med kyrkan, men sedan 1600-talet har naturvetenskap och religion slutit en sorts eld upphör-avtal där man inte lägger sig i varandras domäner. Även om det än i dag finns bokstavstrogna kreationister som liksom 1600-talsbiskopen Usher ilsket hävdar att Gud skapade världen år 4004 före Kristus.

Men från att tidigare varit en radikal kraft i opposition till makten är naturvetenskapen nu en del av etablissemanget. Tekniken och vetenskapen har ändrat karaktär. Den fria forskningen har blivit ett undantag. Den största delen av den naturvetenskapliga forskningen bedrivs idag inom försvaret, inom privata företag och institutioner.

Från utveckling av idéer och teorier har man gått till utveckling av patent och produkter. Från sanningssökande har man gått till effektivisering av produktionen. Från att ha varit fri och oberoende har man blivit styrd och beroende. Från kritiskt korrigerande till lydig tjänare. Från kättersk och radikal till okritisk, konservativ och mansdominerad.

Därför finns idag en hel del kritik från olika håll, inte minst från postmodernisterna. Är naturvetenskapen så hårt lierat med storföretagen att den blir ett hot mot demokratin? Kan man köpa sig en forskare som visar vad som helst? Är teknik och vetenskap medel för att hålla nere tredje världens folk?

Det är tekniker och naturvetenskapsmän som skapat massförstörelsevapen, stridsgaser, biologiska stridsmedel och andra vidrigheter. Och inte nog med det. Det är tekniken som ställt till det så att naturen blivit förorenad, som utplånat fisken ut havet, som systematisk sysslar med plågsamma djurförsök och som till och med fått naturens balans att ändras så att landisarna smälter och hela jordens ekologi löper amok.

Inte så konstigt om ungdomarna hellre väljer andra yrken än teknik.

Sjøbergs bok kan inte med bästa vilja i världen kallas lättläst, men den ställer en hel del frågor om naturvetenskapen på sin spets. Frågor som sällan tas upp i det offentliga samtalet.

När den franske republikanen François Raspail utropade republiken i Paris den 25 februari 1848 höjde han glaset för en skål. "Till vetenskapen", sa Raspail,"utan vilket allt bara är fåfänglighet! Till vetenskapen, framtidens enda religion!"

Idag står vetenskapen på andra sidan av barrikaderna.