En bit nordost om operan längs paradgatan Andrássy út ligger det, tungt och grått. Huset där först de ungerska pilkorsarna, fascisterna, och sedan kommunisterna hade sina högkvarter. Här torterades och mördades tusentals politiska fångar och dissidenter från 1944 till 1950-talets slut.

Sedan 2002 är huset museum under namnet Terror Háza – Terrorns hus. I tre våningsplan finns utställningar som visar husets och Ungerns ruskiga historia från andra världskrigets början till Ungern-revolten 1956.

Liksom Italien och Tyskland leddes Ungern på 1930-talet av fascister. När andra världskriget bröt ut ställde sig Ungern omedelbart på Tysklands sida.

Detta med förhoppningen att man därmed skulle få tillbaka områden som hade gått förlorade till grannländerna Slovakien, Jugoslavien och Rumänien efter första världskriget. Den 4 juni 1920 skrev parterna under fredsfördraget i slottet Grand Trianon, utan att ungrarna fått lämna en enda sypunkt på segerherrarnas nya kartor.

Men kriget gick inte som regeringschefen Horthy hade tänkt sig. 1944 gjorde han en kovändning och försökte sluta separatfred med Sovjetunionen, vars trupper obönhörligt närmade sig Budapest. Det hela misslyckades dock kapitalt. Resultatet blev i stället att Horthy avpoletterades och tyska trupper ockuperade landet.

Nu kom pilkorsarna, de ungerska nationalsocialisterna, till makten. Redan före kriget hade pilkorsarna hyrt in sig i det pampiga huset i nyrenässansstil på Andrássy út nummer 60. Nu tog de över hela fastigheten och installerade celler, tortyrkammare och avrättningsrum i källaren.

Judedeportationerna sattes i gång, under ledning av en ökänd herre vid namn Adolf Eichman (Han skulle långt senare komma att kidnappas av israelerna och dömas till döden för brott mot mänskligheten. Han avrättades i Jerusalem den 31 maj 1962).

Men Röda armén omringade Budapest, och Ungern kapitulerade i december 1944. Då hade bortemot en halv miljon ungerska judar deporterats till de tyska dödslägren. Bland de runt 100 000 som överlevde klarade sig många tack vare Raoul Wallenbergs främlingspass.

Wallenberg själv arresterades av sovjetisk hemlig polis, fördes bort och försvann spårlöst för alltid.

Dessutom hade 600 000 ungrare förts till Sovjetunionen (läs Gulag i Sibirien) som krigsfångar. 200 000 av dem hördes aldrig mer av.

Ungern hade tilldelatsSovjets intressesfär i förhandlingarna i Jalta och Teheran. Landet blev snart en lydstat till Sovjetunionen, och ett hårt stalinistiskt styre infördes. Huset på Andrássy út togs över av den nyinrättade hemliga polisen, AVO. Torterandet och mördandet fortsatte. Fascisterna hade bara bytts ut mot stalinister.

Efter Stalins död 1953 minskade terrorn i hela östblocket för en tid. Nu var det dags för reformer. Den liberale Imre Nagy tillträdde som premiärminister i Ungern, men tvingades 1955 att avgå. Det verkade nu som om stalinisterna skulle komma tillbaka, men Chrustjevs reformistiska tal våren 1956 ledde till att man åter började tro på framtiden.

Ungrarna revolterade mot stalinisterna i regeringen på hösten 1956. Imre Nagy kom åter till makten, och meddelade att Ungern omgående lämnade Warszawapakten och nu skulle bli en demokrati.

Detta var emellertid att gå ett steg för långt. Sovjetunionen intervenerade. Stridsvagnar rullade in på Budapests gator. Upproret slogs brutalt ner och sovjetiska trupper ockuperade hela Ungern. Imre Nagy avrättades, och kommunistpartiets ordförande, János Kádár blev ny regeringschef med Moskvas goda minne.

Bland det första Kádár gjorde var att låta fängsla 25 000 regimmotståndare, varav 2 000 summariskt avrättades.

Men efter natt kommer dag, och faktum är att när Kádár väl kände sig säker i sadeln mildrade han regimen. Den hemliga polisen avskaffades, åtminstone på papperet, och terrorn upphörde. Sakta blev Ungern ett allt mer frihetligt land. I och med Gorbatjovs makttillträde i Sovjetunionen upphörde också trycket från Moskva.

Kádár tvingades slutligen avgå i maj 1988, och kommunistpartiet valde att upplösa sig självt. I oktober 1989 beslutades att Ungern skulle bli en demokrati, och att fria val skulle hållas 1990.

När Berlinmuren fölli november 1989 hade järnridån redan monterats ner vid den ungerska gränsen. Sommaren1989 träffades de ungerska och österrikiska utrikesministrarna för en högtidlig ceremoni, där de gemensamt kapade taggtråden vid gränsen mellan de båda länderna. Tyvärr var stängslen borta sedan flera månader, så man fick i all hast bygga upp ett nytt staket som ministrarna kunde klippa sönder.

Med gränsen öppen började allt fler östtyskar ta sig ut till väst genom Ungern. Nu fanns ingen återvändo. I DDR valde den nye makthavaren Egon Krenz att hejda polisen från att begå blodbad på demonstranterna i Leipzig. Den 9 november öppnades de första passagerna i Berlinmuren. Ett år senare hade DDR upphört att existera och landet uppgått i den tyska förbundsstaten.

Efter Jobbet-redaktören var själv med i Berlin den första rusiga veckan när muren öppnades. Högst upp på sidan finns länkar till reportage från murens fall i november 1989. Det går också att klickahärochhär.Mycket nöje!