Den 12 april 1961 blev Jurij Gagarin den allra första människan i rymden. Under den 108 minuter långa varvningen av jorden, hann han med att äta, dricka och uppleva tyngdlöshet. Och han fick se solen gå upp över USA. Men ”jag ser ingen gud häruppe” lär han ha sagt.

Jurij Gagarin fick dock inte styra sin lilla Vostok-kapsel själv; kontrollerna var låsta och satelliten styrdes från marken. När återfärden påbörjades misslyckades frånkopplingen av ett raketsteg. Kapseln kom därmed in i en alltför brant bana mot jorden, och Jurij Gagarin var nära att dödas av de höga g-krafterna. En bit ovanför marken hoppade han ur sin farkost och landade med fallskärm, något som länge hemlighölls.

Sju år senare störtade han och avled under oklara omständigheter vid rutinövning med en Mig-15.

Bara några veckor efter Gagarins resa, den 5 maj 1961, sköts den första amerikanen upp i rymden. Alan Shepard och hans Mercury-kapsel kom aldrig upp i bana runt jorden, utan följde en ballistisk parabel med en maxhöjd på 187 kilometer.

Mercurykapslarna var mycket små, bara 1,7 kubikmeter, och de rymde knappt en person. En astronaut ska ha sagt att Mercury-kapseln var så liten att man ”klädde på sig den”. När Alan Shepard tillfrågades vad han tänkte på vid uppskjutningen svarade han: ”Det faktum att varje del av farkosten var byggd av den som tog minst betalt för det”.

Efter att rymdflygningarna blivit vardagsmat under ett par år, kom en ny sensation från Ryssland. På morgonen den 16 juni 1963 sköts den första kvinnan, Valentina Teresjkova, upp i rymden. Under två dygn avverkade hon 48 varv runt jorden, vilket var rekord på den tiden. Under resan fotograferade hon jorden; bilder som användes för att studera aerosoler i atmosfären.

Trots den långa vistelsen i rymden avkortades resan på grund av att Valentina Teresjkova blev rymdsjuk och illamående (besvär som ”bevisade” att kvinnor inte var lämpliga som kosmonauter).

Återfärden höll dock på att sluta i tragedi. Datorn var felprogrammerat, så att istället för att påbörja landningen så ökade omloppsbanan. ”Istället för att närma mig jorden flög jag ut i den öppna rymden”, berättade hon långt senare. Med hjälp från jorden lyckades hon programmera om datorn.

Tekniska Museet visade i april 1966 utställningen ”Människan i Kosmos”, som sammanställts av Ryska vetenskapsakademien. Utställningen, som innehöll flera originalföremål från det ryska rymdprogrammet, invigdes av Valentina Teresjkova.

Som fjortonåring var jag själv där, och fick äran att ta Valentina i hand. Det slog mej hur kort hon var, men jag förstod snart att det var en stor tillgång; bredvid henne på utställningen stod hennes Vostok-kapsel, som bara var 2,3 meter i ytterdiameter.

Valentina Teresjkova var också med på uppskjutningsplatsen i Baikonur när världens första rymdturist lättade med den ryska rymdfärjan Sojuz den 28 april 2001. Amerikanen och multimiljonären Dennis Tito betalade hundratals miljoner kronor (exakt hur mycket är oklart) för sina åtta dagar i rymden. På Nasa ansågs han ”opatriotisk” som reste med ryssarna.

Se de tidigare luckorna i adventskalender här

Text:Anders Wallerius