Vindkraften är onödig - stoppa subventionerna

2010-12-14 23:00  
Sivert Göthlin

DEBATT. Den snabba utbyggnaden av vindkraft innebär att vi riskerar att få ett stort överskott av el inom några år. Elanvändningen ökar inte och har inte gjort det under de senaste 20 åren. Inget talar heller för att elbehovet skall börja växa igen och den ökad produktion får därför exporteras. Varför ska svenska folket bekosta dyr vindkraft för att kolförbränningen i Tyskland ska minska, undrar Sivert Göthlin.

Elanvändningen i Sverige har inte ökat mer än marginellt under de senaste 20 åren, bara 0,2 procent per år enligt Energimyndigheten. Förr var ökningen 5-6 procent per år. Nivån är idag cirka 145 TWh med mindre variationer beroende på utomhustemperatur och industrikonjunktur. Denna utveckling till en situation med konstant elanvändning, beror på omfattande besparingar i våra bostäder och effektiviseringar inom industrin. Samtidigt har vi ändå haft en växande befolkning och ökad industriproduktion.


 Produktionen av el har under samma tidsperiod inte heller genomgått några större förändringar. Kärnkraftverket i Barsebäck har stoppats men detta bortfall har kompenserats när pågående effekthöjningar och moderniseringar är genomförda i övriga kärnkraftverk. Ett antal biobränsleeldade anläggningar som ibland ersatt äldre fossileldade kraftverk har tillkommit. Till detta skall läggas en liten andel vindkraft. Produktionens fördelning är för närvarande ungefär: vattenkraft 44 procent, kärnkraft 44 procent, elproduktion inom fjärrvärmeanläggningar och industri 10 procent samt vindkraft 2 procent.

Den svenska elproduktionen är därmed helt oberoende av fossila bränslen.
 Det finns inget som talar för att elkonsumtionen återigen skulle börja växa. Eventuella ökningar inom vissa sektorer, till exempel elbilar, kommer att kompenseras med ytterligare besparingar inom andra områden. Potentialen för sådana besparingar anses fortfarande vara stor.


 I Sverige har vi mot denna bakgrund en mycket gynnsam elförsörjning. Därför ter sig den snabba utbyggnaden av vindkraft upp till 30 TWh fram till år 2010, med hjälp av enorma ekonomiska subventioner, som helt vettlös. Vad ska vi ha kraften till när regeringen nu dessutom öppnat för att nuvarande kärnkraft ska kunna ersättas med nya aggregat i takt med att de gamla tjänat ut?

Vi är alla med och betalar för vindkraften genom elcertifikaten. För år 2009 var uttaxeringen 7,3 öre/kWh eller uppåt 1 500 kronor för en villaägare. Vindkraften kommer att subventioneras med så mycket som över 300 miljarder kronor enligt nationalekonomen Marian Radetzki om utbyggnadsplanerna fullföljs. Vilken penningbrasa jämfört med Gudrun Schymans uppeldade tusenlappar i Simrishamn.


 Med befintliga vindkraftsplaner kommer kraften under lång tid att få exporteras då ingen avsättning finns inom landet. Detta förutsätter att kraftnätet är utbyggt från Norrland för den produktion som sker där. Även nya kablar till kontinenten kommer att behövas. Eftersom vindkraft är ett extremt osäkert kraftslag genom väderberoendet kommer priset också att bli lågt. På sikt skulle vindkraften kunna ersätta en del av nuvarande kärnkraft när den tjänat ut men då har kraften tillkommit till över dubbelt så hög produktionskostnad som den för ny kärnkraft.
 Det har sagts från näringsdepartementet att den förnyelsebara elproduktionen kommer att utgöra ett önskvärt tredje ben för elförsörjningen.

Detta är inget annat än nonsens. Svensk elförsörjning klarade sig under lång tid mycket bra på bara vattenkraft med mindre tillsats av värmekraft under nederbördsfattiga år. Under senare årtionden har kärnkraften tillkommit som energikälla. Detta har gjort att Sverige haft relativt låga elpriser till stor nytta för allmänhet och industri. Elproduktionen står därmed idag stadigt på två ben och behöver ingen extra gummikäpp som vindkraften kan liknas vid.

För att bemästra störningar finns hjälp att få via ett stort antal ledningar till grannländerna.
Energimyndigheten har inte visat hur elenergibalansen ser ut för framtiden genom att förväntat elbehov ställs mot produktionstillgångarna för olika kraftslag. Det borde vara en självklar uppgift för en myndighet.

Det är nödvändigt att berörd minister redogör för hur ytterligare ny vindkraft till stora samhällskostnader skall utnyttjas på en elmarknad som inte växer. Är baktanken att upp till kanske 30 TWh av kärnkraftens produktion på 65 TWh på sikt skall ersättas?

Vad skall vindkraften annars användas till? Ska svenska folket bekosta vindkraft här för att kolförbränningen i Tyskland skall minska? Regeringens beslut om att öppna för ny kärnkraft går inte alls ihop med att snabbt subventionera fram stora mängder vindkraft.

Sivert Göthlin,
civilingenjör

Elbalans år 2011 vid normal tillgång av vatten- och kärnkraft:

Produktion                                     Användning
Vattenkraft             65 TWh            Inom landet         145 TWh
Kärnkraft                65 TWh            Export                    3 TWh
Kraftv.+mottr          15 TWh
Vindkraft                  3 TWh
Summa                 148 TWh           Summa                148 TWh
 
För efterföljande år kommer exportöverskottet att öka i takt med att ytterligare vindkraft tillkommer.

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt