”Vattenkraftsjättar – er tur att agera för miljön”

2016-10-17 12:03 Cecilia Laurén  
Foto: Alamy

DEBATT. Nu måste ägarna till vattenkraften inrätta den fond för miljöanpassning som var en del av energiöverenskommelsen, skriver Mårten Wallberg, Naturskyddsföreningen och Jan-Åke Jacobson, Svensk Vattenkraftförening.

Med energiöverenskommelsen kom ett tydligt besked från majoriteten i riksdagen – Sverige ska klara EU:s miljökrav i alla svenska vatten. Svensk vattenkraft ska miljöanpassas med kostnadseffektiva prövningar och vattenkraftnäringen ska själv betala alla kostnader med hjälp av en solidarisk fond. Som kompensation kommer vattenkraften att stegvis få sänkt fastighetsskatt till 0,5 procent med start år 2017. Denna del av överenskommelsen klarade regeringen av med hösten budgetpropositionen.

När vattenverksamhetsutredningen 2014 släppte sina förslag på hur svensk lagstiftning bör förändras för att få till stånd en bättre prövning av alla svenska vattenkraftverk var oenigheten stor. Vissa ansåg inte att ägarna till storskaliga kraftverk skulle behöva göra några miljöanpassningar alls eftersom dessa kraftverk är så viktiga för den nationella elproduktionen.

Många ansåg att prövningar i domstol och moderna miljökrav blir för kostsamt för de småskaliga vattenkraftsägarna. Ytterligare andra ansåg att alla vattenkraftverk ska miljöprövas och miljöanpassas i enlighet med Miljöbalkens regler och att Polluter Pays Principle ska gälla.

Kritiken från de stora kraftbolagen dämpades när Havs- och Vattenmyndigheten samt Energimyndigheten släppte en nationell strategi för miljöanpassningar av vattenkraften. Om den följs kommer det att innebära att stora delar av den storskaliga vattenkraften skyddas från åtgärder som minskar produktionen.

Med Energiöverenskommelsen presenterades den finansiella lösningen för de miljöanpassningar som måste genomföras. En fond ska bildas och finansieras genom avsättning i relation till producerad kilowattimme. Fonden ska ge finansiering till små och stora kraftverk som behöver prövas och miljöanpassas, till produktionsförluster, till fiskvandringsvägar och ytterst till nedläggning av kraftverk där ägarna inte vill söka eller inte får tillstånd till fortsatt drift. 

Eftersom det är de stora kraftverken som producerar mest el blir den en slags Robin Hood–fond, där rik hjälper fattig. Detta är ju också rimligt eftersom det framförallt är de storskaliga vattenkraftsägarna som kommer att spara stora pengar på att den statliga fastighetsskatten sänks.

Men en fond bildas inte av sig själv. Nu måste näringen, framför allt de stora bolagen – Fortum, Vattenfall, Statkraft och EON/Uniper – ta ledningen och se till att en fond instiftas. För allas skull hoppas vi därför att näringen snarast tar upp den boll som politikerna kastat. En fond på plats parallellt med ett nytt effektivt prövningssystem leder till en hållbar utveckling för både vattenkraften och den biologiska mångfalden i svenska vatten.

Mårten Wallberg, vice ordförande Naturskyddsföreningen

Jan-Åke Jacobson, styrelseledamot Svensk Vattenkraftförening

Cecilia Laurén

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt