”Varför ska svenska skattebetalare borga för Brasiliens vapenköp?”

2015-10-05 05:27  

DEBATT. Svenska skattebetalare borgar för Brasiliens köp av vapen och sensorer från Israel och Sydafrika. Men vapenaffärer mellan andra länder ger inga jobb i Sverige dessutom är möjligheterna till insyn och kontroll av affärerna mycket begränsade, enligt Allan Widman (FP) ordförande i Försvarsutskottet.

I dagarna har det blivit känt att Sverige inte bara ger exportkrediter till Brasilien för Gripenplan som ska levereras, utan också för de vapen och sensorer till landet som nu beställs från sydafrikansk och israelisk försvarsindustri.

Affären aktualiserar flera problem. Dels bör vi fundera över det samband som måste finnas mellan att skattebetalarna går i borgen för ett avtal och de legitima intressen som detta bör kräva från svensk sida.

Förädlingsvärdet av våra stridsflygplan ligger, redan i utgångsläget, till mer än hälften hos utländska leverantörer. Medan svensk industri specialiserat sig på systemsammanhållande förmåga, sker den huvudsakliga komponenttillverkningen utomlands.

Steget att låta svenska exportkrediter också omfatta vapen som levereras av andra länder måste betraktas som principiellt. Dessa leveranser genererar nämligen i sig inga som helst arbetstillfällen i Sverige och tillgodoser knappast heller några andra intressen.

I en rapport från Riksrevisionen 2010 konstaterades att det av staten helägda Svensk Exportkredit AB beviljar finansiering till affärer med obefintlig svensk koppling och som heller inte indirekt kan sägas stödja svensk export. Riksrevisionen efterlyste en översyn av bolagets roll på marknaden. Det handlar om stora pengar. Mellan 2005 och 2009 växte balansomslutningen i bolaget från 165 till 372 miljarder svenska kronor. Av övriga statliga bolag överträffas Svensk Exportkredit AB i detta avseende endast av Vattenfall.

Men utlåning till köp av produkter från industrier i tredje land innebär också andra risker. När leveranser sker, utan att Sverige vare sig är avsändare eller mottagare av produkterna, minskar vår kontroll av vart och för vilka ändamål som attesterade medel betalas ut. Att fackgranska fakturor mellan sydafrikanska och israeliska försvarsföretag och deras dotterbolag blir en mycket grannlaga uppgift för svenska statstjänstemän.

Med exportkrediterna till Brasilien svarar den svenska försvarsindustrin nu för långt mer än 50 miljarder kronor av den risk som Svensk Exportkredit sammanlagt iklätt sig. Den närmare siffran är okänd på grund av den kommersiella sekretess som råder för verksamheten.

Närings- och innovationsministern, Mikael Damberg, har nyligen presenterat en exportstrategi för Sverige. Med 800 miljoner kronor och genom 22 olika insatser ska export främjas och svenskt investeringsklimat förbättras.

Turism, mode och design är områden som återkommande nämns i strategin och fokus ligger på små och medelstora företag. Däremot nämns inte exporten av krigsmateriel, trots sin relativt stora omfattning, inte minst när det gäller exportstödet.

Vid en debatt i riksdagen i veckan om AB Svensk Exportkredits lån till Brasilien återkom näringsministern flera gånger till de mycket förmånliga, för att inte säga generösa, villkor som svensk industri kunnat erbjuda. Det hade varit på sin plats att Mikael Damberg också framhöll att det brasilianska flygvapnet klart förordade det svenska stridsflygplanet. Jas 39 Gripen är ett mycket habilt och kostnadseffektivt alternativ. Det, och inget annat, måste till sist vara avgörande.

Allan Widman, riksdagsledamot och ordförande i Försvarsutskottet

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt