Vård + teknik = sant

2013-04-15 06:05  
Hans Rothenberg (M)

DEBATT. Titanskruven, pacemakern och dialysen alla tre är innovationer i världsklass som kommit till genom samarbete mellan privat och offentligt. Det är djupt beklagligt att vissa strävar efter att ”skydda” vården från nya idéer och entreprenörer, skriver Hans Rothenberg.

Vården och omsorgen existerar inte i en sluten värld vid sidan om det övriga samhället utan har behov av handel och växelverkan mellan olika branscher och sektorer.

I Ny Teknik den 10 april skriver representanter för nordiska ingenjörer om värdet av att ta vara på ingenjörers kompetens för medicintekniska innovationer och utvecklingen av framtidens välfärd.

Deras perspektiv är mycket värdefullt i debatten om hur vi ska finna lösningar på kommande utmaningar och vilka som kan och bör bidra till den utvecklingen.

Samverkan mellan akademi och industri, liksom mellan medicinskt och tekniskt kunnande har varit helt avgörande för Sveriges bidrag till den medicinska historien, vilket flera exempel vittnar om.

Nanna Svartz var Sveriges första kvinnliga professor i medicin. Hon forskade på reumatiska sjukdomar och kontaktade under slutet av 1930-talet Pharmacia efter att ha fått en idé om ett helt nytt läkemedel.

Resultatet blev succén Salazopyrin som började säljas 1940 och används än idag för behandling av reumatism och inflammatoriska tarmsjukdomar.

Några år senare genomförde läkaren Nils Alwall den första dialysbehandlingen på en av sina patienter. Den nya metoden innebar ett medicinskt genombrott men utmaningen att kommersialisera upptäckten kvarstod tills han 1964 träffade den visionära affärsmannen Holger Crafoord.

Tillsammans grundade de Gambro som idag är ett världsomspännande företag.

Den implanterbara pacemakern kom till genom ett samarbete mellan kirurgen Åke Senning och den medicintekniska pionjären Rune Elmqvist vid företaget Elema. Den första patienten genomgick sin operation 1958.

Exemplen är långt fler än dessa på hur viktigt det är med goda institutioner som skapar plattformar för uppfinningsrika människor.

Det som snabbt blir ännu mer uppenbart är betydelsen av samarbete mellan människor – i dessa fall mellan akademi och privata företag och även mellan branscher.

Dessa exempel visar tydligt att den privata företagsamheten inte utgör en motpol till de mänskliga värden vi eftersträvar i form av ökad välfärd, bättre hälsa och längre liv.

Det är precis tvärtom.

Privat kapital och vinstdrivande företag har förmågan att agera som katalysatorer i den process som leder från idé till färdig produkt. Ofta står de privata företagen naturligtvis själva för hela processen.

Ibland skapas ett företag kring en idé och ibland kommer nya produkter till genom den omfattande forskning som bedrivs på svenska företag idag.

Nyttan för alla dem som räddats till livet är uppenbar. Det rör sig dessutom om upptäcker som satt Sverige på kartan och givit stora exportintäkter vilka gynnat ännu fler.

Det är omöjligt att i förväg veta vem som kommer att stå för morgondagens stora succé inom vården. Den kan uppstå i ett redan existerande vårdföretag, i huvudet på en sjuksköterska med en ny affärsidé eller hos en offentlig aktör.

Även de stora universitetssjukhusen vet idag att sprida sin kompetens genom handel med omvärlden. Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg var pionjärer inom användandet av titanskruvar för att fästa proteser. Idag kan man erbjuda sin expertis till en internationell marknad.

Tydligt är att det finns ett stort värde i att innovatörer och entreprenörer med olika bakgrund och kompetenser kan samverka på olika sätt och i olika konstellationer – såväl inom den offentliga sfären som inom den privata.

Sverige har potential att skapa en ännu starkare ställning inom såväl medicinteknisk innovation som medicinsk tjänsteproduktion och fortsätta den stolta tradition vi kan se tillbaka på.

Med tanke på det tydliga sambandet mellan en väl fungerande konkurrens och innovation är det djupt beklagligt att marknadsekonomins skeptiker strävar efter att ”skydda” vården och omsorgen från nya idéer och entreprenörer.

Alla skulle vara betjänta av att öka möjligheterna med att fler aktörer vill utveckla och handla med vård snarare än att göra precis tvärtom.

Hans Rothenberg (M), riksdagsledamot

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt