”Tragiskt felbeslut om etanolbilar”

2012-01-23 07:26  
Efter de “larmrapporter” som fick stort genomslag för två- tre år sedan om att etanol från jordbruksgrödor är dålig ur klimatsynpunkt har nu diskussionen inom forskarvärlden blivit betydligt mer nyanserad. Detta tack vare all den forskning som gjorts vars viktigaste slutsats är att man inte kan generalisera och betrakta all etanol som antingen bra eller dålig, skriver Pål Börjesson, professor i miljö- och energisystem, Lunds Tekniska Högskola. Foto: Scanpix

DEBATT. Brist på uthållighet i subventionerna till etanol ger helt fel signaler till konsumenterna. Detta är tragiskt, både ur miljösynpunkt och samhällsekonomiskt eftersom vi investerat väldigt mycket i denna forskning och tekniska utveckling. Nu finns risk att introduktionen av nästa generation etanol från skogen helt stannar av, enligt professor Pål Börjesson.

Efter de “larmrapporter” som fick stort genomslag för två- tre år sedan om att etanol från jordbruksgrödor är dålig ur klimatsynpunkt har nu diskussionen inom forskarvärlden blivit betydligt mer nyanserad. Detta tack vare all den forskning som gjorts vars viktigaste slutsats är att man inte kan generalisera och betrakta all etanol som antingen bra eller dålig.

Vi vet vilka faktorer som är avgörande och denna kunskap ligger nu till grund för de standardiseringssystem som utvecklas i EU och internationellt. I dessa ställs krav på hur etanolen ska vara producerad för att vara hållbar, certifierad etanol ska säljas till kunderna. Tyvärr finns här en eftersläpning i den allmänna debatten där majoriteten inte känner till denna utveckling utan fortfarande tror på “larmrapporterna”. Detta är sannolikt en viktig anledning till att etanolbilsförsäljningen nu minskar så snabbt.

Ett annat problem med “larmrapporterna” var att dessa ofta misstolkades då de huvudsakligen beskrev ”värsta tänkbara” effekter av en mycket snabb och stor expansion av etanolproduktion från jordbruksgrödor i framtiden. Många nya studier bekräftar att dagens etanolproduktion oftast är bra (med vissa undantag) och att det finns jordbruksmark så att det räcker till både mat och bioenergi i dagsläget. Produktionen kan dock inte öka så värst mycket mer i framtiden med tanke på den växande befolkningen och det ökade matbehovet.

Vi måste börja använda andra råvaror som restprodukter från jord- och skogsbruk. Arbetet med att kommersialisera denna så kallade 2a generationens etanol från cellulosa har nu börjat och drivs både av “nya” aktörer och av samma som producerar dagens 1a generations etanol. Många av dagens etanolanläggningar förväntas därför utvecklas till “etanolkombinat” där cellulosa successivt kommer att bli den viktigaste råvaran och också el, värme, biogas, kemikalier med mera kommer att produceras.

Nyttan av dagens etanolproduktion som dörröppnare för 2G etanol är uppenbar genom att vi har byggt upp en infrastruktur i etanolmackar och efterfrågan i etanolbilar, låginblandning med mera som gör att 2G etanol kan introduceras direkt. Det är därför mycket viktigt att de politiska “morötterna” för att välja etanol och köpa etanolbil finns kvar tillräckligt länge så att introduktionen av 2G etanol inte stannar av. Tyvärr ser vi nu tecken på att denna politiska uthållighet inte verkar finnas, kanske på grund av att det även här finns en eftersläpning i kunskapsöverföringen till politikerna. Denna brist på uthållighet ger helt fel signaler till konsumenterna vilket kanske är den allra viktigaste anledningen till dagens ras för etanolbilarna.

Konsekvenserna för hela biodrivmedelsmarknaden blir stora då de aktörer som tidigare varit beredda att satsa på nya cellulosabaserade drivmedel som etanol, metanol, metan och så vidare sannolikt inte gör detta på grund av att de inte kan lita på stabila och långsiktiga politiska styrmedel. Sverige som varit ett föregångsland när det gäller utvecklingen av biodrivmedel, och som har en stor potential i skogsbaserade sådana, kommer snabbt att tappa denna status. Detta är tragiskt, både ur miljösynpunkt och samhällsekonomiskt eftersom vi investerat väldigt mycket i denna forskning och tekniska utveckling.

Pål Börjesson, Professor i miljö- och energisystem, Lunds Tekniska Högskola

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt