”Teknikskiftet hotas när kompetensen går i pension”

2016-01-12 13:29  

DEBATT. Samtidigt med satsningar på ny höghastighetsbana går många av dagens anställda i pension. Ska investeringarna i ny infrastruktur lyckas krävs satsning på järnvägsforskning och ökad kompetens, skriver Björn Westerberg, Tågoperatörerna, Pia Lagerlöf och Staffan Håkanson, Swedtrain, samt Stefan Östlund, KTH.

Dagens forsknings- och utbildningsresurser är otillräckliga i förhållande till de politiska ambitionerna om järnvägens potential och framtid. En förutsättning för att svensk exportindustri ska vara konkurrenskraftig är att det finns en vilja att satsa på järnvägsforskning. Därtill måste vi säkerställa tillgången till rätt utbildning och kompetens då branschen står inför ett generationsskifte där många av dagens anställda snart går i pension samtidigt som helt nya tekniker och innovationer ska användas i verksamheterna och ute på spåren.

På transportområdet råder en stor politisk enighet att investera i såväl befintlig järnvägsinfrastruktur som ett höghastighetsjärnvägsnät för framtiden. En ökad satsning på järnvägen gör det möjligt att nå både näringspolitiska mål om ökad tillväxt och sysselsättning och transportpolitiska mål som begränsad klimatpåverkan och ett fossilbränsleoberoende transportsystem.

Den nationella transportplanen för 2014–2025 omfattar 522 miljarder kronor, varav drygt 280 miljarder kronor satsas på järnvägen. Men för att regeringens miljardinvesteringar ska ge önskat resultat krävs att nödvändig kunskap och kompetens inom järnvägssektorn säkerställs och att forskning och utveckling av järnvägen lyfts fram och prioriteras. Detta bör regeringen beakta i det pågående arbetet med att ta fram en ny forskningspolitisk proposition.

Vi har tre förslag till regeringen:

1 Staten bör satsa minst 2 procent av de planerade infrastrukturinvesteringarna i järnvägen under de kommande 20 åren på järnvägsforskning, vilket motsvarar cirka 400 miljoner kronor i FoU-satsning per år. Satsningen ger goda förutsättningar att skapa framgångsrika och effektiva investeringar i det svenska järnvägssystemet. Det stärker driftsäkerheten, ökar kapacitetsutnyttjandet och förbättrar kvaliteten samt stärker svensk järnvägsindustris internationella konkurrenskraft för ökad tillväxt och export.

2 Inrätta ett Järnvägsforskningsprogram (JFP) med Trafikverket som sammanhållande myndighet. Ökade satsningar på forskning och utveckling av nya tekniska lösningar kan förbättra kapacitetsutnyttjandet av det befintliga järnvägssystemet och samtidigt utveckla nya digitala uppkopplade system och innovationer. Styrelsen för JFP bör ha bred representation från branschens aktörer och kunder för att identifiera och prioritera angelägna FoU-områden samt fördela de ökade resurserna från järnvägens forskningsprogram.

3 Inrätta en kompetensförsörjningsgrupp med uppgift att ta fram en strategisk kompetensförsörjningsplan för att säkra att de investeringar som planeras också går att genomföra ur bland annat ett planerings- och byggnationsmässigt perspektiv. Gruppen bör samordna befintliga kompetenscentra och definiera behov för framtiden. På så vis säkerställer vi att det finns kvalificerad arbetskraft till de behov som efterfrågas. Kompetensförsörjningsgruppens representanter bör bestå av såväl branschfolk som berörda fackliga organisationer och utbildningsaktörer.

Kopplingen mellan forskning, innovation och utbildning är särskilt väsentlig på universitets- och högskolenivån. En järnvägstillämpad forskning av kritisk omfattning är en förutsättning för att kunna expandera utbildning såväl på universitets- och högskolenivå som på fort- och vidareutbildning mot de företag och myndigheter som är engagerade i utbyggnaden och utvecklingen av det svenska järnvägssystemet. Att Sverige ligger i framkant inom ramen för järnvägstillämpad forskning är även viktigt för svensk konkurrenskraft, till exempel i EU:s satsning på järnvägsforskning inom Shift2Rail (Horisont 2020).

Tåg- och järnvägsbranschen omsätter drygt 60 miljarder kronor och sysselsätter cirka 25 000 personer. Järnvägen är nödvändig för regionförstoring, tillväxt och samhällsutveckling men också för export.

Svensk järnvägsteknik och järnvägskunnande är i många avseenden internationellt normbildande. Ska Sverige fortsatt vara ett land i europisk toppklass måste regeringen säkerställa resurser till forskning och utveckling av järnvägen och tillsammans med oss bidra till en stark kompetensförsörjning inom järnvägsbranschen.

Björn Westerberg, vd Branschföreningen Tågoperatörerna

Pia Lagerlöf, generalsekreterare Swedtrain

Staffan Håkanson, vice ordförande Swedtrain

Stefan Östlund, professor Kungliga Tekniska Högskolan

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkla: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Sponsrat innehåll

ANNONS

Debatt