”Sveriges innovativa försprång urholkas”

2015-11-24 05:12  

DEBATT. Stockholm har Europas bästa förutsättningar för innovativa verksamheter men vårt kunskapsövertag är hotat. Inget annat EU-land har upplevt en lika svag utveckling av forskningen som Sverige, skriver Stefan Fölster och Nima Sanandaji.

Sveriges konkurrenskraft bygger på att vi är en av världens mest konkurrenskraftiga ekonomier. Men det finns oroväckande tecken på att vårt kunskapsövertag håller på att urholkas:

Mellan 2001 och 2013 blev den genomsnittliga europeiska ekonomin betydligt mera forskningsintensiv. Den andel av den samlade ekonomiska produktionen (BNP) som investeras i forskning och utveckling ökade nämligen med 12 procent i det genomsnittliga EU-landet. Sverige gick i motsatt riktning, då andelen minskade med 16 procent. Inget annat EU-land har upplevt en lika svag utveckling som Sverige.

Mellan 2003 och 2013 ökade antalet anställda i svenska internationella koncerner som jobbar med forskning och utveckling med cirka 25 500 personer. På kort tid har dessa kvalificerade jobb närmast fördubblats. Men nästan alla jobb har skapats utomlands, i länder som Kina. Knappt 3 000 av de nya jobben har lokaliserats till Sverige.

Europeiska kommissionens kartläggning över regional innovationskraft pekar på att Stockholm har Europas bästa förutsättningar för innovativa verksamheter. En jämförelse av 14 jämförbara huvudstadsregioner i rika europeiska länder visar dock att Stockholm utmärks som den stad som är allra sämst på att faktiskt kommersialisera forskning.

Såväl europeiska grannländer som Danmark och Tyskland som globala konkurrenter som Sydkorea och Kina börjar springa ikapp, och i vissa fall om, Sverige som kunskapsnation. Det finns flera tänkbara svar på varför Sveriges ledning håller på att urholkas. En är att andra länder, till skillnad mot i Sverige, ökar offentliga investeringar i forskning och utbildning, samt inför skattelättnader för innovativa företag.

En annan förklaring är att brister i näringsklimatet gör att belöningen för innovativt företagande är lägre i Sverige. Kommersialisering migrerar därför bort från landet. En tredje förklaring, som sällan lyfts fram, är att Sverige saknar en strategi för att stimulera till kunskapsinvesteringar.

Sedan den industriella revolutionens början har regeringar i olika länder agerat för att uppmuntra till investeringar i fysiskt kapital. Sedan dess har världsekonomin gradvis utvecklats mot en situation där en stor del av det värde som skapas är immateriellt – det vill säga sker i form av nya innovationer, uppfinningar, programkod, affärsidéer, musik och film samt framtagande av innovativa tjänster. Dessa värden är ett resultat av investeringar i kunskapsbaserat, snarare än fysiskt, kapital. I vissa rika ekonomier har investeringar i kunskapsbaserat kapital redan i dag börjat gå om investeringar i fysiskt kapital.

Regeringar i en rad andra länder verkar i dag aktivt med att öka sin attraktionskraft för kunskapsbaserade investeringar, inte minst genom att stärka skyddet för dessa investeringar. År 2013 antog till exempel Japan en långsiktig vision för att bygga upp ett globalt system för immateriella rättigheter, stärka landets konkurrenskraft, stödja företags och investerares hantering av immateriella rättigheter samt stimulera anpassning till det digitala nätverkssamhället.

Singapore har som vision att utvecklas från ett globalt centra för finansiella investeringar till en global knutpunkt för immateriella tillgångar. Norge, Kanada, Kina, Indien och Brasilien är andra exempel på länder där regeringar aktivt agerar för att stärka förutsättningarna för kunskapsbaserat kapital.

Det finns goda skäl för Sverige att följa i samma fotspår. Stärkta förutsättningar för kunskapsinvesteringar bör kombineras med högre ambitioner kring finansiering av offentlig forskning samt riktade skatteavdrag till forskning och utveckling i privat regi. Dessutom bör näringsklimatet anpassas så att framgångsrika innovativa företag inte har starka incitament att utlokalisera sin verksamhet. Sveriges internationella konkurrenskraft, som i dag vilar på vårt innovativa försprång, kan i avsaknad av reformer snabbt urholkas.

Nima Sanadaji Tekn.Dr.  Författare av rapporten ”Samhällsvärdet av immateriella investeringar”, Reforminstitutet

Stefan Fölster adj. Professor KTH och chef för Reforminstitutet

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt