”Sverige behöver effektivare signalsystem”

2016-11-29 15:34  
Foto: Göran Fält

DEBATT. Signalsystemen på svensk järnväg är lika gamla som de flesta av våra lokförare, alltså 30-50 år. Ska vi få tågen att gå i tid måste även den här delen av infrastrukturen rustas upp, skriver Thomas Bimer, Bombardier.

”Tåg i tid” är något som alla resenärer som halvt frusit ihjäl på en kall perrong önskat sig när de nåtts av meddelandet ”tåget försenat på grund av signalfel”. Signalsystemen på svensk järnväg har i normalfallet nått den aktningsvärda åldern mellan 30-50 år, alltså det huvudsakliga åldersintervallet för Sveriges lokförare. Dessutom ställer trafikens tillväxt större krav på tillgänglighet med konsekvensen färre och kortare avbrott för felavhjälpning och underhåll.

Signalsystem har till funktion att säkra så det går att framföra tåg tätt och säkert. Kostnaden för signalsystem är liten i jämförelse med övriga kostnader för järnvägen. Det ger således relativt mycket nytta för pengarna att modernisera dagens signalsystem. Förutom att en modernisering av signalsystemen ger ”tåg i tid”, så är dessutom nya signalsystem enligt en ny europeisk standard, ERTMS. Det gör att vi i framtiden kan åka över gränserna utan att byta tåg.

I dag har de europeiska länderna olika signalsystem något som inte bara påverkar resenärer och gods i allmänhet utan också får ses som ett handelshinder för järnvägen som transportslag.

I dag har vi i Sverige moderniserat signalsystemet på fyra banor i norra Sverige med ERTMS-system som har en väsentlig bättre tillgänglighet än den befintliga signaleringen (ATC) i övriga järnvägsnätet. På Ådalsbanan respektive Botniabanan är den operationella tillgängligheten för marksignalsystemet 100 respektive 99,99 procent. Det här är något som även avspeglar sig i avsevärt färre förseningsminuter för tågtrafiken på dessa banor, jämfört med övriga banor i järnvägsnätet.

Det här visar på två saker dels potentialen om vi moderniserar signalsystemen, dels kostnaden för samhället om vi fortsätter att slita på befintlig infrastruktur. Den exakta kostnaden är svår att beräkna eftersom felfunktioner inom järnvägen ofta hänger ihop. Klart är att förslitna signalsystem svarar för en betydande del av de samhällskostnader för förseningar och inställda tåg som enligt konsultbolaget McKinsey uppgår till cirka fem miljarder kronor per år.

Sverige behöver investera i järnvägen på bred front. Om inte signalsystemen rustas upp samtidigt som banorna i övrigt, riskerar vi att förlora nyttan av moderniseringen.

Den gemensamma teknikstandarden ERTMS för dessutom med sig en högre innovationskraft för signalsystemet och eftersom tekniken är mjukvarubaserad, kan den uppdateras och förbättras kontinuerligt med drifterarenheter och innovationer från Sverige och från andra länder.

Utöver mängder med möjligheter för mer effektivt och smidigare underhåll är tågen kontinuerligt uppkopplade via radio mot marksystemet, vilket ger ytterligare säkerhetsmässiga fördelar i den dagliga driften. Kostnaderna för underhåll minskar också tack vare mindre utrustning längs banan med färre kablar och mer radiobaserad kommunikation. Dessutom får lokförarna ökad information, något som bidrar till optimerad körning, med möjlighet till minskad energiförbrukning.

Ännu större fördelar finns inom tågledningen, som med hjälp av modern funktionalitet kan optimera flödet av tågen igenom järnvägen.

Trafikverkets planer och strategi för modernisering av signalsystemet ger således mycket nytta för pengarna och tåg i tid.

Thomas Bimer,

Regionchef, Bombardier Rail Control Solutions

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt