”Svensk industri måste snåla mer”

2011-04-30 07:03  
Erik Dahlquist

DEBATT. Regeringen har uttalat att Sverige ska bli världsledande inom energieffektiv teknik och många av nyckelteknologierna är svenska. Men det räcker inte. Nu måste ribban höjas så att Sverige även blir ledande på att tillämpa tekniken och uppnå själva effektiviseringen. 

Det är bra att vägen mot ökad energieffektivitet och framgångsrika klimatåtgärder diskuteras i politiken. En i debatten förbisedd åtgärd är Program för energieffektivisering (PFE) som regeringen initierade 2004 och som startade 2005. En satsning som har tydlig effekt på elanvändningen inom våra mest elintensiva industrier. Programmet går ut på att de mest elintensiva industriföretagen investerar i energieffektiviserande teknik och andra åtgärder, mot möjligheten till skattebefrielse på el som används i tillverkningsprocesser.

Företagen som har anammat PFE har hittills investerat i teknik och processer som resulterat i en energieffektivisering som uppgår till 1,4 TWh, vilket motsvarar den årliga elanvändningen för cirka 80 000 eluppvärmda villor, eller hela Uppsala kommuns elanvändning.

PFE fungerar som en katalysator för lönsamma åtgärder för energieffektivisering. Många av dessa hade, trots att de är lönsamma, inte kommit till stånd utan detta stöd. Rätt incitament för energieffektivisering i industrin är en ödesfråga för företag och samhälle. Utan dessa riskerar svensk industri att hamna på efterkälken – och många länder har redan ett försprång.

Som en jämförelse kan nämnas att den japanska industrin förbrukar 45 procent mindre el per BNP-enhet än Sverige. Svensk industri har blivit sin egen bromskloss och hindras idag av myter, traditioner och bristande incitament för att öka energieffektviteten. Förbättringspotentialen är stor inom de flesta områden och enskilda investeringar kan göra avsevärd skillnad redan idag:

• Industrimotorer står för cirka 40 procent av Sveriges totala elförbrukning, och cirka 65 procent av industrins elförbrukning. Miljontals små motorer ute i industrin överdimensioneras trots att det finns andra lösningar. Frekvensomriktare kan reglera varvtalen i fläktar och pumpar. I kombination med effektivare motorer kan dessa halvera behovet av primärenergi.

• Byggnader står för upp till 40 procent av den totala energiförbrukningen i städer. Teknik för fastighetsautomation som till exempel närvarosensorer och dagsljusreglering kan tillsammans minska förbrukningen med upp till 60 procent. Här ligger Norge långt före Sverige. Genom att styra ventilationen effektivare kan stora mängder energi sparas också.

• Ett enda tidningspappersbruk kan med ett avancerat automationssystem som styr och mäter tillverkningen av pappersmassan spara in 60 gigawattimmar per år. Det motsvarar den årliga förbrukningen hos 2 200 villor och en besparing på upp till 20 miljoner kronor.

Med automationssystem som övervakar, rapporterar och styr energianvändningen, kan driften för en hel produktionsanläggning optimeras och kostnaden för energiförbrukning minskas med 5-20 procent.

Nu måste Sverige höja ribban för energieffektiviseringen. Tekniken och kunskapen är redan här och många nyckelteknologier är svenska. Industrin bör öka investeringarna i sin egen effektivisering och samhället bör fortsätta öka incitamenten i form av PFE och liknande satsningar.

Erik Dahlquist, professor energiteknik, Mälardalens högskola

Typ alla är med

- Initierades av närings- och energiminister Maud Olofsson 2004.

- För närvarande är 98 procent av Sveriges mest elintensiva företag med i PFE. De är verksamma inom massa- och pappersindustrin, gruvindustrin, järn- och stålindustrin, kemikalieindustrin med flera.

- Tillsammans använder de drygt 30 TWh el per år, drygt en femtedel av den totala förbrukningen i Sverige och drygt hälften av industrins förbrukning.

- PFE-företagen har till och med 2009 investerat 636 miljoner kronor i över tusen elbesparande åtgärder, med en återbetalningstid på i genomsnitt cirka 2,5 år.

- Sammantaget har de deltagande företagen erhållit en skattesubvention på 150 miljoner kronor per år.

- Den energikostnadsbesparing som åtgärderna genererat är cirka 400 miljoner kronor per år. Den totala energieffektiviseringen uppgår till 1,4 TWh, vilket motsvarar den årliga elanvändningen för cirka 80 000 eluppvärmda villor, eller hela Uppsala kommuns elanvändning.

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt