Opinion

”Stora risker om högskolan missar digitaliseringen”

Jan Gulliksen, professor och dekan på KTH, ordförande för Digitaliseringskommissionen och Digital Champion of Sweden.

DEBATT. Om inte universiteten förmår att möta digitaliseringen finns det risk att andra instanser med betydligt större resurser och produktionskompetens tar över förpackningen av vetenskaplig kunskap, skriver Jan Gulliksen, Digitaliseringskommissionen.

Digitaliseringen är den mest samhällsomvälvande processen sedan industrialiseringen. Digitaliseringen innebär en möjlighet att kunna göra saker på nya sätt, men även att kunna göra helt nya saker.

Digitaliseringen, automatisering och robotar håller på att ersätta en stor mängd av dagens jobb, huvudsakligen jobb som är monotona, belastande och inte särskilt utvecklande. Men det innebär också att en stor mängd nya arbetsuppgifter uppstår som kräver nya kompetenser. Det digitala området uppskattas i dag ha negativ arbetslöshet, och det kan vara så mycket som en och en halv miljon arbetstillfällen som är otillsatta inom EU, på grund av att den digitala kompetensen saknas hos arbetskraften, enligt en uppskattning från EU-kommissionen.

Digitaliseringen ger många organisationer stora möjligheter att utvecklas och förändras, samtidigt kan den upplevas som ett hot av organisationer som har mindre förmåga till utveckling och snabb förändring. En av de sektorer som har svårast för att ta till sig förändringar, styra om snabbt och utvecklas är den sektor där jag själv verkar, våra universitet och högskolor.

I en tid då uppdaterad kunskap återfinns på nätet och våra digitala redskap alltid är uppkopplade och i hög utsträckning mobila, förändras våra möjligheter för lärande och utbildning. Genom Massive Open Online Courses, så kallade MOOC:s, tillgängliggör stora internationella universitet sin utbildning via internet och attraherar hundratusentals studenter till sina kurser. I Sverige har vi bara börjat nosa på denna utveckling.

Digitaliseringen av utbildningen öppnar också för en förändrad och förbättrad pedagogik, så kallad flipped classroom-pedagogik. Den innebär att studenter i stället för att närvara vid föreläsningar, som i stor utsträckning fortfarande är envägskommunikation, kan ta del av kunskapsförmedlingen via digitala kanaler. Sedan kan de i stället komma till universitetet för att diskutera och arbeta i grupp för att fördjupa förståelsen och lära mer.

Universitetens roll i och för det digitala samhället behöver tydliggöras, prioriteras och tillföras resurser. Finansieringssystemet för universiteten och studiefinansieringen för individer behöver göras om för att passa den digitala tidsåldern. Om inte universiteten förmår att möta den utveckling som digitaliseringen för med sig, finns det risk att andra instanser med betydligt större resurser och produktionskompetens kommer att ta över förpackningen av vetenskaplig kunskap. Universitetens roll reduceras då till att verifiera och certifiera uppnådda kvalifikationer. Det innebär stora risker.

Om universiteten förlorar uppdragen av kunskapsförmedling inom grundutbildningen, riskerar de att också förlora attraktionskraft för forskare och forskning. Det krävs en nära koppling till grundutbildningen för att bygga en kompetent och ledande forskningsorganisation som är internationellt attraktiv.

En nationell strategi behövs för att arbetet ska få en tydlig riktning och för att ambitionerna och åtgärderna ska kunna följas upp och utvärderas. Digitaliseringskommissionen menar att det behövs en politisk ambition för att främja och påskynda digitaliseringen av högre utbildning. Universiteten har själva inte förmågan att frammana denna utveckling i tillräckligt stor skala och tillräckligt snabbt. Digitaliseringskommissionen menar vidare att högskolan behöver främja utvecklingen av digital kompetens i alla utbildningar, oavsett ämnesområde, eftersom alla yrken i framtiden kommer att behöva förhålla sig till och använda digitala verktyg och kommer att påverkas av de förändrade förutsättningar och möjligheter som det digitala rummet innebär.

Det är också av stor vikt att universiteten i större utsträckning gör sitt utbildningsutbud relevant och utformat för såväl yrkesverksamma som för personer som står utanför arbetsmarknaden, i alla åldrar och livssituationer. Samtidigt bör näringslivet höja sin beställarkompetens av uppdragsutbildning för att bättre kunna tillgodose personalens behov av kompetensutveckling.

De stora, och inom vissa sektorer disruptiva, förändringar som utvecklingen medför på arbetsmarknaden och efterfrågan på ny kompetens, innebär att universiteten bör bli mer uppmärksamma på arbetsmarknadens behov och möjligheter. Det kan exempelvis ske genom att näringslivet och offentliga arbetsgivare mer aktivt engageras i utvecklingen av universitetens olika utbildningsprogram.

Låt oss gemensamt, politiker, näringsliv, offentlig sektor och universitet, ta nya tag för att skapa framtidens högkvalitativa universitet och högskolor.

Jan Gulliksen

Professor och dekan på KTH

Ordförande för Digitaliseringskommissionen

Digital Champion of Sweden

Manifest för digital kompetens

Digitaliseringskommissionens rapport Den högre utbildningens roll i en digital tid publicerades nyligen.

Rapporten lägger fram ett manifest för utvecklingen av högre utbildning med målet att Sverige ska vara ledande i den digitala transformationen av högre utbildning och förmedla högkvalitativ digital kompetens för livslångt lärande inom alla områden.