Opinion

”Stoppa skrotningen av Svedberglabbet”

DEBATT. Industrin behöver Svedberglabbet. Genom att testa elektroniska system och göra dem mer motståndskraftiga mot partikelstrålning kan vi undvika allvarliga olyckor framöver, skriver Fredrik Sidahl, FKG, Johan Sittenfeld, Sveriges Ingenjörer, och Thomas Granlund, Saab.

Att neutroner kan störa elektronikkretsar är känt. Det är irriterande när mobiltelefonen hänger sig – vilket mycket väl kan bero på neutroner och den kosmiska partikelstrålningen. Mer allvarligt blir det om fordonet hänger sig, på vägen, i luften eller om den automatiska trucken i fabriken inte fungerar som den ska.

Det vore synnerligen oklokt att lägga ned ett av världens bästa testlaboratorier för partikelstrålning av elektronik – särskilt med tanke på hur måna vi i Sverige är om ett högt säkerhetstänkande. Svedberglaboratoriet i Uppsala är mycket viktigt för delar av industrin och måste därför drivas vidare.

Här utför fordons- och flygindustrin, jämte elektroniktillverkare och systembyggare, tester kring hur elektroniken påverkas av neutronstrålningen som ständigt är närvarande i vår atmosfär. Med tanke på den ökade mängden elektronik i fordon, liksom att de i allt större utsträckning kommer att bli självkörande, är dessa tester helt centrala ur ett större säkerhetsperspektiv. Dessutom accentueras problemet av det kraftigt ökade inslaget av avancerad elektronik i produkterna.

Svedberglaboratoriet, TSL, föddes i eran av Sveriges framskjutande period inom nukleär forskning och har under Uppsala universitets ledning, tillsammans med Karolinska institutet, utvecklat nya metoder för cancersjukvården. Sedan denna protonterapi flyttats från TSL för ett år sedan har grundforskningen vid labbet minskat och testverksamheten av elektronik blivit det dominerande.

TSL tillhör den lilla skara mycket eftertraktade strålningsanläggningar som är skräddarsydda för bland annat elektroniktester, på grund av sitt neutronspektrum som väldigt väl efterliknar strålningen i vår atmosfär. Detta medför snabbare och mer realistiska tester.

Laboratoriet kan dessutom stoltsera med det högsta neutronflödet i världen, vilket också reducerar tiden för testerna, och kan på samma gång erbjuda bestrålning från små enskilda kretsar (centimeterstora) till hela bilar.

Detta lockar inte bara företag från Sverige utan även flera utländska företag. Svedberglaboratoriet är en erkänd spelare på den globala forskningsarenan. Kunderna är alla typer av industrier som utvecklar säkerhetskritiska elektroniska system. I Sverige finns en fordonsindustri, inkluderat flyg och andra farkoster för vitt skilda ändamål, vars produkter i en rasande takt blir autonoma, det vill säga tar sig fram utan vår mänskliga hand. Om TSL läggs ned blir dessa företag hänvisade till Japan eller USA för att utföra dessa tester.

På grund av att testverksamheten har blivit den dominerande verksamheten vid TSL så anser Uppsala universitet att verksamheten inte faller inom deras uppdrag och påbörjade avvecklingen den 1 juli i år.

Vi kan ha förståelse för att universitetet ser mer grundläggande forskning som sitt främsta uppdrag men anser att universitetet som offentlig aktör bör ta hänsyn till det stora samhällsintresset av verksamheten och värdet för viktiga delar av svensk industri. Avveckla därför inte utrustning och kompetens förrän en alternativ lösning är nådd.

I detta skede måste regeringen via Näringsdepartementet finna en lösning vad gäller huvudmannaskapet. Efterfrågan på stråltid är stor och verksamheten bör absolut kunna finansieras via de privata företag som utför tester. Men det behövs en statlig aktör som garant för verksamheten och för att uppfylla säkerhetskraven från Strålsäkerhetsmyndigheten. Ett åtagande behöver sannolikt löpa fram till 2025, då ESS i Lund kan ha en strållinje på plats.

Den bästa lösningen vore att universitetet och forskningsinstituten, via RISE/SP, står som huvudmän för TSL. I väntan på en lösning måste Uppsala universitet upphöra med den påbörjade nedmonteringen av denna unika och värdefulla anläggning.

Många som är beroende av dessa tester har hört av sig till oss med oro över hur man framöver ska kunna verifiera sina system. Flyget, där effekten av neutronstrålning ökar dramatiskt med avståndet från jordytan, och bilarna med sina automatiska körsystem. Genom att testa system i dag och göra dem mer motståndskraftiga mot partikelstrålning kan vi undvika allvarliga olyckor framöver.

Fredrik Sidahl, vd Fordonskomponentgruppen

Johan Sittenfeld, forskningsutredare Sveriges Ingenjörer

Thomas Granlund, Senior Scientist Aeronautics SAAB