”Sol- och vindkraft gör elen för billig sommartid”

2014-10-07 13:35  

DEBATT. I ett förnybart energisystem är inte effektbrist under vindstilla dagar det enda problemet. Ett lika stort bekymmer är att få tillräckligt betalt när det blåser och solen skiner. En omfattande utbyggnad av solkraft kan göra det svårt att finansiera kraftverk som behövs under vinterhalvåret, skriver Per Kågeson.

Kostnaden för att producera el i vindkraftverk har reducerats kraftigt. Tack vare elcertifikatsystemet kan lönsamhet i nya anläggningar uppnås trots att priset på högspänd el är mycket lågt. Utan detta bidrag skulle priset behöva överstiga 50 öre per kWh för lönsamhet i nya verk. Å andra sidan är konkurrerande nyproduktion, inklusive kärnkraft, med stor sannolikhet ännu dyrare.

Framtiden för vinden kan synas god. Men det finns begränsningar. Frågan om hur mycket vindkraft som kan integreras utan att man behöver investera i lagring av energi från vindrika till mindre blåsiga dagar är föremål för intensiv debatt. Att döma av en ny doktorsavhandling från Chalmers tycks den övre gränsen gå någonstans kring 30 TWh per år, men det förutsätter att efterfrågan från omvärlden på svensk reglerkraft inte blir för stor. Det är inte bara vi som behöver balansera intermittent kraft. Sverige och Norge står tillsammans för två tredjedelar av vattenkraftens reglerkapacitet i Västeuropa. Komplettering med en stor mängd gasturbiner kommer att behövas. De kommer åtminstone inledningsvis att behöva drivas med fossil gas.

På längre sikt kan nya lagringstekniker och växande efterfrågestyrning via smarta elnät få betydelse. Lagring medför dock betydande omvandlingsförluster och merkostnader. Möjlighet till timdebitering har ännu inte fått särskilt många kunder att anpassa sin förbrukning tidsmässigt. Vid mer volatila priser kan förstås intresset öka.

Men det är inte bara problemet med effektbrist under timmar och dagar med lite vind som sätter gränser. Ett större bekymmer är att få betalt när det blåser mycket och särskilt dagar då en stor del av Skandinavien och norra Tyskland samtidigt har hög produktion. Speciellt besvärligt kan detta bli sommartid, då efterfrågan i Norden är mycket lägre än under årets kallaste månader. I lägen med överkapacitet påverkar tillkomst av ytterligare vindkraft intjäningsmöjligheterna negativt.

Elpriset måste sett över året vara tillräckligt högt för att täcka kraftbolagets kapital- och driftskostnader samt ge ägarna rimlig avkastning på sin investering. Ett framtida läge med mer vindkraft än i dag kan under blåsiga perioder pressa priset nära noll under kanske en fjärdedel av årets vindproduktion (omräknat till full effekt). I så fall måste det ekonomiska underskottet kompenseras genom intäkter av mycket höga elpriser under andra, också hyfsat blåsiga, perioder av året. Det kan visa sig bli svårt.

Stöd till utbyggnad av solkraft försämrar de övriga kraftslagens intjäningsmöjligheter, eftersom den bidrar till effektöverskott sommartid och därigenom till låga eller negativa elpriser. Det kan göra det svårt att finansiera kraftverk som behövs under vinterhalvåret men som för sin lönsamhet också behöver producera under sommarhalvåret.

Olika sätt att använda överskottsel diskuteras. För att nya användningsområden ska bidra till vindkraftens intjäningsförmåga måste efterfrågan vara så stor att den mera påtagligt höjer elpriset. Det kan bli svårt att hitta koncept som är så lönsamma för både säljare och köpare att de motiverar utbyggnad av ytterligare vindkraft.

Ett ofta anfört exempel är att använda billig el för att producera vätgas som senare används i bränsleceller. Men då måste elektrolysens ganska höga kapitalkostnad till stor del kunna skrivas av under förhållandevis få timmar med lågt elpris. En fjärdedel av vindkraftens årliga produktionstid motsvaras bara av cirka 700 timmar, alltså mindre än en tiondel av året. Att i stor skala bygga samman näten över hela Europa kan vara en mera kostnadseffektiv lösning av utjämningsproblemet – men det tar tid.

Min slutsats är att det behövs simuleringar baserade på vinddata, överföringskapacitet och efterfrågemönster i Sverige och Norden för att närmare se hur mycket vindkraftens intjäningsförmåga på sikt försämras av mer vindkraft och konkurrens av solceller. Sådan forskning behövs både som underlag för investeringsbeslut och som vägledning för politikernas ställningstaganden till krav på ytterligare subventioner av sol och vind.

Per Kågeson, fil dr i energisystemanalys

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt