”Slöseri med forskningsmiljarder när ofärdiga Life Science släpps ut för tidigt”

2011-12-30 06:55  
Debattredaktör Cecilia Laurén. Foto: Fredrik Stehn

DEBATT. I dag stupar över 95 procent av läkemedels- och diagnostikprojekt när de ska lämna de svenska universiteten och omvandlas till kommersiella produkter. Skälet är att de släpps ut alldeles för tidigt och inte är redo för att möta investerare, kunder och marknad. Detta är ett resursslöseri som måste stoppas, skriver Peter Strömbäck, vd Innovationsbron.

Var finns 2000-talets motsvarigheter till pacemakern, strålkniven och Losec? Frågan är relevant eftersom vi årligen satsar flera miljarder av offentliga medel på Life Science forskning, (medicinteknik, läkemedel, diagnostik och biotekniska verktyg) och resultatet är synnerligen magert. Bara inom Stockholm-Uppsala regionen satsas varje år cirka 8,5 miljarder på Life Science forskning. Men endast en bråkdel, faktiskt mindre än 1 procent, avsätts för att omvandla forskningsresultat till nya produkter. Detta led är mer eller mindre bortglömt vilket leder till att de flesta Life Science projekten aldrig lyfter utan stannar i sin utveckling.

Faktum är att under de senaste femton åren har det knappt kommit ut några Life Science produkter alls, trots att Sverige är ett av de mest framstående länderna inom medicinsk forskning där miljarder satsas år efter år.

Orsakerna är flera:

* De flesta projekt inom Life Science lämnar universiteten för tidigt. I många fall har de vetenskapliga principerna inte bevisats tillräckligt.

* Patent söks också för tidigt vilket innebär att patentkraven inte blir rätt formulerade och kommer därför ge ett för dåligt skydd.

* Brist på kapital gör att den omfattande verifieringen som krävs när bioläkemedel ska utvecklas inte kan genomföras. Privata investerare är inte beredda att satsa eftersom de projekt som kommer ut från universitetsmiljöerna inte är tillräckligt mogna.

* Statliga investerare, till exempel Innovationsbron, som investerar i tidiga högriskprojekt, saknar tillräckligt med kapital för att en satsning på läkemedel- och diagnostikprojekt ska vara meningsfull eftersom produktutveckling inom Life Science området är exceptionellt resurskrävande.

Sedan 2009 ska universiteten verka för att nyttiggöra sina forskningsresultat enligt högskolelagen. Visserligen är universiteten förhindrade att bedriva affärsprojekt, men jag menar att de nödvändiga verifieringarna som krävs inom Life Science måste kunna ingå som en del i forskningen. Innovationsbrons förslag är att universiteten använder två procent av sina forskningsmedel för att mer noggrant kunna fastställa om ett forskningsresultat håller hela vägen fram till färdig produkt. Då kan fler projekt bli mogna för licensiering till läkemedelsföretag, investerare och därmed lägga grunden för nya tillväxtföretag.

Här krävs inga nya statliga pengar men däremot en omfördelning av de årliga statliga forskningsanslagen. Dessutom har universiteten outnyttjade pengar på hela 12,7 miljarder kronor, enligt Riksrevisionens rapport från 2011, pengar som kan satsas på verifiering och produktutveckling.

På så vis får vi en bättre utväxling på de offentliga forskningsmiljarderna. Det är vad vi bör kunna förvänta oss från den spjutspetsforskning som Sverige bedriver inom Life Science.

Peter Strömbäck, vd Innovationsbron AB

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt