”Slopa kravet på medfinansiering”

2015-02-09 10:58  

DEBATT. Forskningskompetensen i näringslivet utnyttjas inte fullt ut. Svenska stödsystem är anpassade till den tillverkande industrin. Men forskare i kunskapsintensiva företag borde jämställas med forskare i akademin och slippa kravet på medfinasiering, skriver Teresa Jonek, Almega och Anders Persson Svenska Teknik & Designföretagen.

Det sägs ofta att Sverige ska möta den globaliserade konkurrensen med kunskap. Sverige är en kunskapsnation men det finns områden att utveckla, exempelvis hur vi kan skapa incitament och strukturer för forskning i hela näringslivet.

I dag genomför Almega ett rundabordssamtal om hur kompetensen i de kunskapsintensiva företagen (KIS-företag) kan tas tillvara på ett bättre sätt. Bland deltagarna finns riksdagsledamöter, bransch- och myndighetsföreträdare. Till grund för diskussionen finns en rapport som WSP tagit fram på Almegas uppdrag.

KIS-sektorn omfattar exempelvis teknikkonsulter, arkitekter och IT-konsulter. Kunnandet och utbildningsnivån är hög hos medarbetarna i denna typ av företag. Att Sverige är en kunskapsnation visar inte minst tillväxten hos KIS-företagen. De senaste 20 åren har det skapats drygt 790 000 jobb i Sverige. Av dessa skapades drygt 500 000 inom KIS-sektorn. Hälften av alla anställda inom privat tjänstesektor utgörs av medarbetare inom KIS-sektorn. Det motsvarar omkring en miljon medarbetare. Tjänstesektorn fortsätter dessutom att växa.

KIS-sektorn står för en stor del av förädlingsvärdet inom den svenska exporten. Industrin är viktig för KIS-sektorn men sanningen är att övrig tjänstesektor utgör mer än hälften av KIS-sektorns marknad.

Det för oss över till diskussionen om hur ny kunskap skapas och innovationer utvecklas. I Sverige finns ett antal stödsystem för forskning. Systemen är på många sätt anpassade till en tillverkande industri. För att delta i ett offentligt finansierat forskningsprojekt krävs ofta medfinansiering på omkring 50 procent av samtliga deltagande företag. Ett tillverkande företag kan ofta räkna hem kostnaden genom en ny produkt eller produktutveckling. Inte sällan patenskyddas produkten av det tillverkande företaget.

Ett KIS-företag som deltar på motsvarande sätt har däremot svårt att få avkastning på sin investering. Tjänsteinnovationer är svåra att skydda och dessutom äger sällan KIS-företaget resultatet av sin forskning. Sammantaget innebär detta att incitamenten för de enskilda KIS-företagen att medverka i denna typ av forskningsprojekt är mycket svaga.

Nuvarande system innebär olika förutsättningar för olika typer av företag. Resultatet blir att Sveriges fulla forskningspotential inte används av strukturella skäl. Det är inte bra för Sverige.

Medfinansieringen har bakgrund i en tolkning av EU:s statsstödsregler. Reglerna är självklart viktiga men det behöver göras en utredning och analys om det går att förändra det svenska medfinansieringssystemet för forskning. Holland, Danmark och Storbritannien är länder med stor KIS-sektor och en studie för att se hur regelverket ser ut i dessa länder skulle vara en start.

Ett sätt att lösa frågan är att forskare som är anställda hos KIS-företag möter samma krav som forskare inom akademin och forskningsinstitut. Det vill säga att krav på vetenskaplig metod (vetenskaplig publicering, peer-review) uppfylls och att resultaten görs tillgängliga. Uppfylls detta behöver inga krav på medfinansiering ställas.

Den outnyttjade forskningskompetensen i näringslivet är alldeles för stor. Det skulle betyda mycket för Sverige som kunskapsnation om den användes bättre.

Teresa Jonek

Näringspolitisk expert FoI, Almega

Anders Persson

Näringspolitisk chef, Svenska Teknik&Designföretagen

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt

SPONSRAT INNEHÅLL

ANNONS