”Satsa på framtidens kärnkraft”

2016-02-10 13:00  

DEBATT. Det går att säkra framtida tillgång av fossilfri baskraft för elektricitet och uppvärmning. Nästa generation kärnkraft ger oss hållbar, tillgänglig energi som inte belastar miljö och klimat, skriver Torsten Dilot.

Än så länge är Sverige oberoende av andra länder vad gäller energi för uppvärmning och elektricitet. Men under 2015 har det hänt mycket på energiområdet.

Senast år 2020 står Sverige med endast sex stycken kärnkraftverk i drift. För att vara säkra på tillgång till uppvärmning och elektricitet kommer vi att behöva lita på väderberoende subventionerade energikällor som vindkraft och solenergi.

Tyskland har fått kalla fötter i sin ”Energiewende” och sedan 2013 byggs det 29 stycken nya kolkraftverk som ska ersätta kärnkraften som baskraft. Kol är som bekant inte en klimatsmart energikälla.

Vi behöver tänka ett steg längre. Vi behöver tänka på en hållbar och tillförlitlig framtid där vi inte behöver oroa oss för framtida generationer, för klimathot och för att vi alltid har tillräckligt med energi för våra behov.

Det finns stort hopp om att säkra framtida tillgång av fossilfri baskraft för elektricitet och uppvärmning i perspektiv av hållbarhet, tillgänglighet, miljö och klimat. Det är med fjärde generationens kärnkraft, GenIV.

Fördelar med GenIV är:

  • Kan drivas med flytande metall som kylmedium. Om detta kylmedium är bly fungerar det också som en isolator, det absorberar i princip alla radioaktiva substanser vid en eventuell allvarlig olycka.
  • Befintligt radioaktivt kärnbränsleavfall kan återanvändas mellan 25 och 50 gånger. Detta kommer att resultera i ett slutligt kärnbränsleavfall som endast behöver lagras mellan 500 till 1000 år. Att jämföra med de cirka 100 000 år som dagens avfall behöver lagras. Genom att ta GenIV reaktorer i drift redan i dag bereder vi vägen för framtida generationer människor att leva och verka i en mindre farlig värld och samtidigt i en klimatsmart värld med tillförlitlig tillgång till elektricitet och kraft åt industri och hushåll, inklusive uppvärmning.
  • Ett GenIV kärnkraftverk kan såväl byggas i mycket små enheter, typ 3 MWe, som i stora, typ 1200 MWe. Detta betyder att de i princip kan tillgodose behovet av energi på de allra flesta plaster i hela världen utan att ta mycket mark i anspråk.
  • Ett GenIV kärnkraftverk kan också grävas ned under jord så att man endast har den konventionella turbin-, generator- och kondensoranläggningen ovan jord.
  • GenIV är en mycket säker anläggning med inbyggd passiv säkerhet om man väljer t ex flytande bly som kylmedium.

I dag finns det kärnbränsleavfall som kan återanvändas i upp till 5000 år utan att nytt uran behöver brytas. GenIV kärnkraft torde i ett tidsperspektiv av mellan 5000 och 10 000 år kunna sägas vara en förnybar energikälla.

En satsning på en hållbar, klimatsmart och tillförlitlig energikälla som GenIV kärnkraft kan medföra att den tunga industrin finner det värt att stanna kvar inom landets gränser. Potential skulle finnas att den tunga industrin till och med finner det lönsamt att växa igen och därmed bryta trenden, som hittills i Sverige har varit att gå mot ett renodlat utvecklings-, kunskaps- och tjänstesamhälle.

Med en växande tung industri skulle Sverige kunna skapa bredd på arbetsmarknaden, det största flertalet människor skulle hitta ett jobb som passar dem och arbetslösheten skulle, om inte elimineras så i alla fall minimeras.

Så vad väntar vi på? Tekniken är hållbar och klimatsmart. Vi skapar en säkrare framtid för våra efterföljande generationer av medmänniskor på Jorden. Denna teknik kommer att attrahera många yngre ingenjörer samt generera många arbetstillfällen inom energisektorn och som spin-off även utanför energisektorn.

Sverige kommer också att förbli oberoende av andra länders energiproduktion vad gäller tillgång till elektricitet och uppvärmning.

Torsten Dilot, senior specialist säkerhetsanalyser och generalist kärnkraft

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt