Riksdagens Jas-beslut – en historia full av slarv

2012-11-20 23:00 Mats Engström  
Mats Engström, chefredaktör.

LEDARE. Nya generationen Jas Gripen bygger på ett imponerande tekniskt kunnande. Men andra angelägna försvarstekniska projekt kan försvinna i brist på pengar. Var finns den samlade säkerhetspolitiska bedömningen?

Snart deltar Sverige i övervakningen av luften över Island. Visserligen kallas det ”flygövningar”, men det är ändå ett stort steg. Kränkningarna av Islands luftrum kommer framför allt från Ryssland, som ökat sin militära närvaro där.

Nästa steg kan bli svenska stridsflygplan över de baltiska länderna.

Tjeckiska Jas Gripen har redan flugit sådana uppdrag. Incidenter i till exempel Lettland kan i ett sämre säkerhetspolitiskt läge utvecklas till en kris där vi snabbt dras in.

Sverige har sedan länge fördjupat samarbetet med Nato när det gäller krishantering, men dragit en gräns vid territorialförsvar. Nu är regeringens linje att Sverige ska gå längre och ingripa militärt om ett annat land i Norden eller övriga EU hotas, till och med innan något Nato-land agerat.

Vilka krav ställer det på det svenska försvaret? Vad betyder Rysslands militära upprustning? Hur mycket ska vi satsa på internationella FN-insatser fram­över?

Just sådana frågor ska den parlamentariska Försvarsberedningen utreda. Man kan tycka att det borde vara grunden för stora beslut om försvarets framtid.

Ändå verkar exportaffärer styra försvarsbudgeten, snarare än säkerhetspolitiska analyser.

Riksdagens försvarsutskott har hanterat nästa generation Jas Gripen slarvigt. Ny Teknik avslöjade i augusti hur utskottet låst in ÖB:s underlag i ett kassaskåp över sommaren för att inte riskera läckor som kunde skada affären med Schweiz.

Denna vecka står försvarsutskottet åter i centrum. Socialdemokraterna har sökt en uppgörelse med regeringen om att öka pengarna till försvarsmateriel.

Försvarsmakten har tidigare sagt att det behövs 25 miljarder kronor för att förnya försvarsmateriel under de närmaste åren. Med satsningen på Jas Gripen ökar den summan till 30 miljarder, menar Peter Hultqvist (S).

Utan extra resurser kan viktiga satsningar få stryka på foten. Det gäller till exempel avancerat luftvärn och tillräcklig beväpning av de nya Visbykorvetterna.

Dessutom är det osäkert hur många Jas Gripen det blir. Regeringen säger 40–60 flygplan medan ÖB ser 60 som ett minimum.

Naturligtvis finns det goda sidor med gemensam upphandling, som när både Sverige och Schweiz köper nya Jas Gripen.

Ny Teknik berättade nyligen att nästa generations ubåt kan bli ett svensk-norskt projekt.

Exportmöjligheterna kan ändå inte vara det främsta kriteriet för vilket försvar som Sverige behöver.

Riksdagens budgetbeslut i år kommer inte att ge tillräckligt utrymme för att använda Sveriges försvarstekniska kunnande på bästa sätt.

Men det kommer fler budgetprocesser. Då måste den säkerhetspolitiska analysen ligga till grund för besluten, inte exportaffärerna.

Mats Engström

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt