”Regeringens förslag skymmer solen”

2015-12-04 14:06  
Foto: Alamy

DEBATT. Regeringen säger sig ha ambitionen att höja andelen solenergi, då duger det inte att lägga förslag som direkt motverkar denna utveckling, skriver Maria Weimer (L) och Måns Östring, Sveriges Ingenjörer.

Sverige har 60 procent av Italiens solinstrålning, ett land som i dag får 10 procent av sin el från sol.

Vi har stora möjligheter att utnyttja mer solenergi även på våra breddgrader och faktum är att solpaneler fungerar bäst i kyla. Vi skulle i Sverige kunna få 20 procent av vårt elbehov från solen. I dag kommer endast 0,06 procent av vår elproduktion från solenergin.

Energimyndigheten har analyserat antalet tak i lämpligt läge i Sverige och skattat potentialen till mellan 25 och 40 TWh. I dag gör vi av med ca 140 TWh/år energi i Sverige så att 20 procent skulle komma från sol i framtiden är alltså högst rimligt även i ett land med våra förutsättningar.

Världen måste använda mer solel för att ens ha en chans att klara klimatmålen. Vi vet att solenergi har en teknisk potential på 20 miljoner Twh vilket motsvarar 50 gånger världens elanvändning. Solenergi är en av flera lösningar för att minska koldioxidutsläppen men det kan också skapa en mängd nya jobb på en marknad med stor potential. Regeringen säger sig ha ambitionen att höja andelen solenergi, då duger det inte att lägga förslag som direkt motverkar denna utveckling.

Sedan 2008 har priset för solpaneler sjunkit med 80 procent och priserna förväntas fortsätta falla. Solkraft är den snabbast växande energikällan och bara i år installerar Kina hisnande 14 Gigawatt. En solcellsanläggning som kan leverera hälften av en normalstor villas energibehov kostar 100 000 kronor och värdet på elen är ca 6000 kr/år vilket innebär att anläggningen betalat sig efter 15 år. Givet att den håller i minst 30 år är det således en mycket god affär. Till skillnad mot de fossila bränslena som hålls under armarna av stora subventioner, 13 miljarder/år i Sverige enligt siffror från OECD, så är det inte subventioner solels-marknaden behöver utan ändamålsenliga och långsiktiga spelregler.

Vi har räknat på hur många ingenjörsjobb som skulle kunna skapas om rätt förutsättningar fanns. Om vi skulle använda 25 procent av de tak som är gynnsamma för att producera solel så skulle vi få 10 procent av vårt energibehov från solen. Då behövs det ingenjörer som kan göra verklighet av detta.

Branschen sysselsätter idag flera olika typer av kompetenser. Det är de som utreder och kartlägger förutsättningarna och vad som krävs för att använda olika typer av tak, tekniska projektledare och planeringsingenjörer för de anläggningar som ska sättas upp, inköpare med specialistkompetenser samt it-ingenjörer som kan följa och reglera förbrukningen av systemen.

I vårt exempel, som bygger på siffror från branschen, skulle solbranschen kunna växa till 3500 nya ingenjörsjobb. Det är fler än vad hela branschsegmentet kol, olja och gas sysselsätter i Sverige. Detta är redan verklighet i länder med gynnsammare lagstiftning. I exempelvis USA arbetar 174 000 personer bara inom solel för hemmet. Det finns med andra ord potential att minska koldioxidutsläppen samtidigt som det skapas nya jobb.

Ändå lägger regeringen i sin nya budgetproposition förslag som motarbetar solels-marknaden med en ny skatt på solel.

Det är inte rimligt att solel som produceras för eget bruk energibeskattas. Det är lika illa som att behöva betala moms på bröd man bakar själv, vilket ingen vettig människa skulle föreslå.

Därför är det svårt att förstå varför regeringen vill sätta en gräns för hur mycket el man får producera skattefritt för eget bruk. Ännu märkligare är regeln att taket på 255 kWh ska gälla per juridisk person. Det kommer i praktiken att stoppa solel på stora fastigheter som skolor, sjukhus, flerbostadshus etcetera då ägaren ofta är en och samma juridiska person.

Ett landsting kan baka sitt eget bröd utan skatt, men för att producera sin egen el på samma sätt skulle fastighetsbeståndet behöva delas upp i olika juridiska personer. Förslaget borde falla på sin egen orimlighet, något som också påpekats av stora remissinstanser som Energimyndigheten, KTH, Uppsala universitet och Statens Fastighetsverk.

Det behövs också en minskning av regelkrånglet för privatpersoner. När man nettoproducerar el i dag får man tillbaka pengar som en reduktion på inkomstskatten ett år senare. Skattereduktionen borde, i likhet med ROT och RUT, betalas ut redan en månad senare på elräkningen och hanteras som en reduktion av energiskatten av det företag som respektive kund väljer att köpa resten av sin el ifrån.

För oss står minskade utsläpp och 3500 nya svenska jobb mycket högt på agendan, en uppfattning som regeringen säger sig dela. Då är det dags att börja agera i enlighet med det, inte tvärtom.

Maria Weimer, riksdagsledamot (L) energipolitisk talesperson

Måns Östring, vice ordförande Sveriges Ingenjörer

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt