Professorer: Missuppfattningar om ”Baskraft”

2014-04-05 07:30  

REPLIK. Man kan tycka vad man vill om olika kraftslags ekonomi och miljöpåverkan, men krav på ”baskraft” är inte korrekt, skriver professorerna Ola Carlson och Lennart Söder samt ordförande för Svenskt VindkraftsTekniskt Centrum, Matthias Rapp.

”Alla har rätt att säga vilket energislag de föredrar men glöm inte bort att också berätta varifrån baskraften ska komma”, skriver Hans Stackegård och Paul Hangård i Ny Teknik 1.4.2014. ”Vi efterlyser då också ett ställningstagande till hur vi ska få avbrottsfri el när det inte blåser gynnsamt”.

Man kan tycka vad man vill om olika kraftslags ekonomi och miljöpåverkan, men krav på ”baskraft” är inte korrekt. Det finns inga kraftverk som producerar hela tiden. Alla kraftverk har ibland avbrott så man måste hålla reserver.  Den diskussion som förs nu är snarare att alla kraftverk bör vara så flexibla som möjligt för att det helt enkelt är rationellt.

Det finns inget krav i ett kraftsystem på att vissa kraftverk måste ”leverera el hela tiden”. Vi och många andra hushåll gör av med mer el på mornar, kvällar och helger då vi är hemma, men det gör inte att just vi behöver kraftverk som producerar mer på mornar, kvällar och helger. I kraftsystemet är det krav som finns att total produktion kontinuerligt måste vara lika med total konsumtion.

Självklart måste man upprätthålla balansen i kraftsystemet även vid låg vind och låg sol. Detta har studerats i rapporten ”På väg mot en elförsörjning baserad på enbart förnybar el i Sverige” som finns att tillgå från KTH:s publikationsdatabas DIVA. För den som vill se detaljer eller ändra förutsättningarna finns även alla beräkningar för nerladdning i EXCEL.

I rapporten finns en uppskattning av kostnader för att klara effektbehovet. Antagandet är att Sverige är isolerat och vid låg vind- och solkraft byggs gasturbiner för att klara det som inte kraftvärme, vattenkraft eller vind+sol kan täcka. Resultatet är att det behövs ca 5000 MW gasturbiner och att dessa producerar 1,3 TWh/år i ett specifikt exempel. Detta är ca 1 procent av elförsörjningen och lägre än den fossilbaserade elproduktion som Sverige haft under de senaste 10 åren. Slutsatserna är bl.a.:

  • Total kostnad för detta, utslaget på alla elanvändare i Sverige, är 1,45 öre/kWh
  • Det är möjligt att använda biogas för att driva gasturbiner
  • I dagsläget finns redan 3200 MW gasturbiner och olje-eldade kraftverk i Sverige. Dessa har inte beaktats i rapporten
  • För vattenkraften antas en tillgänglig effekt om ca 13000 MW medan det finns en installerad effekt om 16000 MW
  • I dagsläget finns en import-kapacitet om ca 9500 MW. Denna möjlighet är inte beaktad.
  • I dagsläget finns ca 500 MW flexibel elförbrukning som deltar i effektreserven och kan stängas av vid hög elförbrukning. Denna möjlighet är inte beaktad.
  • Endast ett specifikt år är studerat med dagens elförbrukning
  • Det svenska transmissionsnätet antas inte vara en begränsande faktor.

Framtiden är osäker så självklart är även denna uppskattning osäker. Men slutsatsen från detta exempel är ändå att utmaningen att klara tillräckligt med effekt vid låg vind och låg sol-produktion har en relativt låg kostnad och det finns många tekniska alternativ till den studerade lösningen. Mer studier behöver dock genomföras för att välja rätt lösning.

 

Matthias Rapp, ordförande för Svenskt VindkraftsTekniskt Centrum, Chalmers Tekniska Högskola

Lennart Söder, professor i elkraftsystem, Kungliga Tekniska Högskolan

Ola Carlson, biträdande professor i förnyelsebar elkraftproduktion, Chalmers Tekniska Högskola

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt