”Öka stödet till forskning om kärnkraft”

2017-01-30 12:39  
Josef Fransson (SD), näringspolitisk talesman och Mattias Bäckström Johansson (SD), energipolitisk talesman. Foto: Johan Eklund

DEBATT. Prioritera forskningen om kärnkraften. Den är en omistlig komponent för ett fossilfritt energisystem, skriver Mattias Bäckström Johansson (SD) och Josef Fransson (SD).

Regeringen har nyligen släppt en proposition angående den övergripande styrningen av energiforskningen. I denna föreslås att forskningen ska fokusera på insatser som dels bidrar till minskade utsläpp av växthusgaser och dels har förutsättningar för tillväxt och export. Detta är i grunden ambitioner som Sverigedemokraterna ställer sig bakom.

Men i den energiöverenskommelse som nåtts mellan fem av riksdagens partier återfinns ett nytt energipolitiskt mål för Sverige om 100 procent förnybar elproduktion till 2040 som därmed exkluderar kärnkraften. Det kan vi inte ställa oss bakom.

Istället förordar vi ett mål om att svensk elproduktion ska vara 100 procent fossilfritt, med ett tydligt fokus på att främst minska våra utsläpp av växthusgaser. Vi anser även att kärnkraften borde ha ett klart uttalat utrymme inom de prioriterade insatserna för energiforskning, vilken vi menar är en omistlig komponent för ett utsläppsfritt energisystem.

Utifrån att kärnkraften står för nästan hälften av vår elförsörjning har det statliga stödet till forskning på kärnteknikområdet under lång tid varit ytterst blygsamt. Forskning och utveckling inom kärnkraft behöver däremot inte endast ha sin utgångspunkt i ren kärnenergiforskning.

Forskningsområden inom slutförvar av uttjänt kärnbränsle och kärnkraftssäkerhet är områden som i vissa fall har en nationell särprägel och som således kräver nationell kompetens. Men för att kunna uppnå ny, modern och än mer säker kärnkraft i Sverige behövs också en hög nationell kompetens och för detta behövs ökat stöd till kärnkraftsforskningen.

Synen på det använda kärnbränslet har hittills präglats av de mycket långa tiderna för slutförvaring och betraktats som avfall. Detta synsätt tar dock inte hänsyn till den tekniska utvecklingen. I dag utnyttjar vi endast ett fåtal procent av potentialen i det uran som grävts upp medan återstoden ska grävas ned som avfall. Flera lovande projekt med olika typer av snabba kärnkraftsreaktorer, fjärde generationens kärnkraft, pågår just nu. I denna typ av reaktorer kan det använda kärnbränslet istället återanvändas vilket öppnar för helt nya perspektiv.

Med fjärde generationens kärnkraft skulle vi kunna fortsätta producera kärnkraftsel i oförminskad eller höjd effekt under tusentals år, detta utan att behöva bryta något nytt uran överhuvudtaget. Vi minskar avfallsmängden med uppemot 99 procent och minskar dessutom behovet av slutförvar från 100 000 år till under 1000 år. Detta innebär inte att behovet av slutförvar försvinner. Det är alltjämt viktigt att vi fortsätter forskningen i Sverige kring slutförvar av använt kärnbränsle, men tidsperspektivet förändras dramatiskt.

En framtida potential för export av svensk teknik och kunnande inom slutförvar av kärnbränsle är fullt tänkbar. Många frågeställningar måste givetvis överlåtas till internationella organ för att lösas. Det finns därför ett behov av nationellt kunnande för att ta del av forskningsresultat och kunna medverka på ett aktivt sätt inom internationella organ.

Det grundläggande vid utformningen av energipolitiken är att göra det möjligt för Sverige att upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard. Vi kan inte stänga dörren för några fossilfria alternativ.

Mattias Bäckström Johansson (SD), energipolitisk talesman

Josef Fransson (SD), näringspolitisk talesman

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt

SPONSRAT INNEHÅLL

ANNONS