”Ny teknik löser inte klimatproblemen”

2013-08-13 11:09  

DEBATT. Det finns en övertro på oprövade tekniska lösningar men ny teknik kommer inte räcka för att lösa problemen med klimatet. Vi måste spara energi, förändra livsstilen och sluta förbruka ändliga resurser. Det anser professor David van der Spoel.

En rad debattörer har på sistone skrivit i Ny Teknik om vilka energisystem som kan ersätta dagens fossilberoende. Vind och bioenergi har förespråkats av Matthias Rapp, Staffan Jacobsson, Ola Carlson och Henrik Malmberg, medan fjärde generations kärnkraft framhålls som lösningen av Lennart Bengtsson, Harry Frank och Sven Kullander.

Båda inläggen bottnar i en övertro på kommande tekniska lösningar som inte prövats i praktiken. Tyvärr pekar såväl socialdemokratiska som moderatledda regeringar mer än gärna på sådana obefintliga tekniska lösningar för att slippa ta itu med klimatproblematiken på riktigt, medan industri konsumentorganisationer föredrar lobbying för låga elpriser framför ny teknik.

Det betyder att det är business-as-usual som gäller, och att befintliga energisnåla produkter inte får genomslag på marknaden.

När min familj flyttade till Sverige till ett hyreshus förundrades vi över att det fanns både stor frys och kyl i lägenheten. När vi senare byggde hus ingick detta i standarden. Dessa apparater drog ungefär 300kWh/år vardera.

När frysen gick sönder efter 13 år valde vi att byta till en kombinerad frys/kyl av senaste standard vilken bara drar 150kWh/år. Vi lyckades således spara 450kWh/år. Detta motsvarar dock bara 400-500 kr/år och därför tar det över tio år innan man tjänar tillbaka investeringen. Med andra ord finns det med gällande elpris ingen ekonomisk fördel i att ersätta energitörstiga apparater.

Det finns två sätt att tvinga fram energisparande som bör genomföras i hela EU.

  • Vitvaror och andra apparater med hög energiförbrukning ska fasas ut, såsom nu sker med glödlampor.
  •  För det andra ska en långsiktig färdplan över en årlig höjning av skatter på fossil energi inrättas som gör att privatpersoner och industri kan planera för framtiden. Bara med skatter kan den tekniska utvecklingen drivas mot energisnåla hushåll och företag.

Genom att ställa om med hjälp av energibesparing och ny teknik, innan konkurrenterna utanför EU gör detta, kommer även konkurrenskraften att stärkas. Beskattningen kan återföras till privatpersoner och företag genom grön skatteväxling.

Klimatproblemet har ingen enkel lösning och för att pressa ner koldioxidhalterna till en förindustriell nivå måste vi under lång tid uppnå negativt nettoutsläpp.

Ny teknik, minskad förbrukning av ändliga resurser och förändrad livsstil är alla nödvändiga. Det är särdeles viktigt att poängtera att ny teknik inte ska baseras på höjda uttag av råvaror, som regeringen förespråkar. Till exempel är den svenska skogen redan bland de hårdast exploaterade i världen, och uttagen måste minska rejält jämfört med dagens nivå för att säkerställa bibehållen biologisk mångfald. Det i sin tur betyder minskad produktion av skogsprodukter, och sjunkande energibehov och därför en "win-win"-situation ur miljösynpunkt.

I Sverige finns det fortfarande stora möjligheter att spara energi som gör att vi varken behöver placera vindsnurror överallt, ta ut än mer biomassa från skogen eller bygga nya kärnkraftverk.

Om politikerna stakar ut en långsiktig färdplan (på EU-nivå) för ökande skatt på fossila bränslen och inför strikta begränsningar i uttag av råvaror finns det tydliga förutsättningar för nya tekniklösningar. Sverige och EU är väl lämpade för att leda den utvecklingen.

David van der Spoel, Professor cell- och molekylärbiologi, beräknings- och systembiologi, Uppsala Universitet

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt