Opinion
”Någon måste också vilja köpa returplasten”
REPLIK. När plasten väl samlats in och sorterats måste någon också vilja köpa den. Finns det ingen efterfrågan på de återvunna materialen spelar det ingen roll hur duktiga vi är på att samla in och sortera plasten, skriver Henrik Oxfall och Jonas Aspling, Swerea IVF.
I den pågående debatten kring plaståtervinning målas en bild upp som inte riktigt speglar verkligheten. Insamlad plast eldas upp, ingen tvekan om det, men inte istället för att återvinnas. Det handlar om plast som i dagsläget inte kan eller inte är ekonomiskt försvarbar att återvinna.
I en debattartikel i Ny Teknik häromveckan pekar Göran Finnveden ut plastförbränning som en stor källa till koldioxidutsläpp. Han pekar även på behovet av teknikutveckling och ändrade ekonomiska förutsättningar för att öka återvinningen av plast. Dessa strategier kan vara en del av lösningen på det komplexa problemet plaståtervinning, men det är inte hela lösningen. För att andelen plast som återvinns ska kunna ökas måste det till en ny angreppsvinkel på problemet:
