”Missa inte chansen: Sveriges biobränslen är i världsklass”

2014-10-29 05:33  
Pilotanläggning för tillverkning av Bio DME från syntesgas. Foto: Leif Nyberg

DEBATT. Sverige har världsunik kompetens och lovande tekniska processer för biobaserade produkter. Låt oss inte försitta chansen att omvandla kunskapen till produkter, processer och arbetstillfällen, skriver företrädare för institut, akademi och industri.

En av flaskhalsarna för en omfattande implementering av storskalig produktion av biobaserade produkter är medel till uppskalning av nya och vidareutvecklade processer och av de demoanläggningar som krävs för ändamålet.

I EU:s nya forskningsprogram, Horizon 2020, uppmärksammas det faktum att Europa har en helt annorlunda fördelning av statliga medel mellan forskning och uppskalning till fullskaliga processer och färdiga produkter, än vad de två största ekonomierna i världen har. I Europa går 6 procent av de totala medlen till uppskalning och 94 procent till forskning, medan motsvarande andel i USA är 48 procent respektive i Kina 58 procent till uppskalning.

I Sverige ligger vi långt framme när det gäller forskning för att skapa kunskap och möjligheter för en grön varu- och tjänsteproduktion, både för inhemskt bruk och för export.

I sin sammanfattning skriver den nyligen presenterade statliga utredningen ”Fossilfri på väg” bland annat: ”Stora delar av svensk industri har relevant kompetens i världsklass och kan både bidra och dra nytta av ett målmedvetet och samordnat klimatarbete inom vägtransportsektorn. Genom att ge förutsättningar för svensk processindustri att utveckla avancerade biodrivmedel kan utbudet av fossilfri energi ökas samtidigt som industrins konkurrenskraft stärks.” Det är en slutsats som vi till fullo delar.

I Sverige har under tio års tid företag och myndigheter försökt få till fullskaliga anläggningar baserade på förgasning eller fermentering till kemikalier och drivmedel. Tyvärr måste vi dock konstatera att större industriella satsningar i Sverige på fullskaleanläggningar är mycket få. Exempel finns på mycket lovande tekniska processer som utvecklats men där brist på långsiktiga spelregler har gjort att finansiering av fullskaleanläggningar för både kemiprodukter och biodrivmedel inte kunnat ordnas.

När det gäller pilot- och demonstrationsanläggningar, det vill säga steget före full skala, finns flera världsunika anläggningar där finansieringen för de kommande åren är högst osäker. Det finns en risk att Sverige tvingas montera ner verksamheten vid anläggningarna.

Sverige står inför en rad utmaningar som måste klaras för att vi i verklig mening ska kunna åstadkomma en grön växling och nå en bioekonomisk balans. Det är en lång process i flera steg innan forskningsresultat i laboratorieskala kan kommersialiseras i fullstor skala.

När det gäller stora demonstrationsanläggningar, i vilka driftsförhållanden ska studeras för att ge underlag till en teknik implementerad i industriell skala, blir dels kostnaderna stora och tyvärr ofta marknadens spelregler för oklara för att någon ska våga satsa.

I dag finns ett problem för pilot- och demonstrationsanläggningar kopplat till övergången från statlig finansiering till huvudsakligen privat finansiering. Fortsatta kraftfulla offentliga satsningar under en längre period till pilot- och demonstrationsprojekt är helt avgörande för framgång och för att Sverige också fortsättningsvis ska kunna hävda sig internationellt.

Möjligheterna till ytterligare biobaserade produkter är närmast oändlig men kräver fortsatt utveckling uppbackad av långsiktiga politiska beslut.

Inga storskaliga anläggningar kommer att byggas så länge de regler som finns endast sträcker sig något år framåt i tiden. En långsiktig överenskommelse över partigränser måste på plats om den svenska bioekonomin ska realiseras!

Institut, akademi och berörda företag är beredda att ta sitt ansvar, nu måste politiken också ta sitt för att inte Sverige ska försitta sin chans att omvandla kunskap till processer, produkter och arbetstillfällen. Risken är annars mycket påtaglig att samma kunskap blir till nya processer, produkter och arbetstillfällen i andra delar av världen samtidigt som vi missar vårt klimatmål till 2030.

 

Lars Lind, vd Perstorp Bio Products

Karin Markides, rektor och vd Chalmers

Lars Winter, vd Domsjö Fabriker

Bengt-Olof Johansson, vd Lantmännen Agroetanol

Johan Sterte, rektor Luleå tekniska universitet

Per Eriksson, rektor Lunds universitet

Petter Holland, vd Preem

Anders Fredriksson, vd Sekab Biofuels & Chemicals

Maria Khorsand, vd och koncernchef SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

 

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt