Opinion
"Mer fakta i forskningspolitiken tack"
DEBATT. Det är oklart var bevisen för den "Svenska paradoxen" finns. Inga jämförande studier har presenterats som visar att Sverige skulle vara sämre på att göra nytta av forskningen. Kräv källhänvisning i propositionerna så att riksdagens ledamöter själva kan faktagranska innan besluten fattas. Det kräver forskarna Staffan Jacobsson, Åsa Lindholm Dahlstrand, Merle Jacob och Eugenia Perez-Vico.
Nästa forskningsproposition levereras hösten 2012. Att tänka långsiktigt mitt i en kris bekräftar Sveriges position som en ledande forskningsnation. Samtidigt ställer krisen stora krav på att forskningspolitiken är evidensbaserad, det vill säga att den står på en god empirisk grund. Vi hävdar att så inte alltid varit fallet.
Under 2000-talet växer en tro fram om en ”svensk paradox” där nyttan av universitetsforskningen sägs vara liten. 2008 års proposition speglar denna i sitt påstående att “Forskningsresultaten har alltför sällan lett till jobb, nya produkter och tillväxt i Sverige”. Det sägs att det i ett internationellt perspektiv kommer få produkter och företag ur akademiska miljöer, samt att antalet patent och licenser därifrån är litet. Insatser förespråkas för att öka kommersialiseringen.
