”Man vill bara gråta åt (ingenjörs)eländet”

2011-10-17 09:06 Katarina Ellemark  
”Jag som jobbat många år (20) inom SU, KTH m.fl. ser tydligt att det är en enorm skillnad på kvaliteten inom utbildningen för högskoleingenjörer och civilingenjörer. På KTH Valhallavägen (civilingenjör) fungerar allt som förr med en mycket bra hög kvalitet men det motsatta gäller för KTH Kista (högskoleingenjör) där allt är kaos och extremt dåligt ledarskap i toppen av organisationen. Stackars dessa studenter!” skriver läsaren Pelle. Foto: Scanpix

LÄSARKOMMENTARER. Fler eller färre nya kollegor? Och med lång eller kort utbildning i bagaget? Sveriges Ingenjörer gick i ett debattinlägg ut med budskapet: Stoppa tillflödet av ingenjörer. Därmed sågade fackförbundet Jan Björklunds upplägg med 400 nya ingenjörsplatser på KTH och Chalmers. Och ämnet väckte gensvar hos Ny Tekniks läsare.

Nils skräder inte orden: ”De flesta ingenjörer är idag överkvalificerade för sina arbetsuppgifter. Det är ett slöseri med resurser i ett samhälle om man lurar unga begåvade människor att bli ingenjörer, som sedan får sitta och rulla tummarna i en byråkrati. De flesta avancerade ingenjörsjobb har redan "out sourceats” till Indien eller Kina.”

Men Olle har en annan bild av läget: ”Att det råder brist på kompetenta ingenjörer är en bluff! Volvo Cars som säger att de söker massa ingenjörer men inte hittar några luras. De har fått massa erfarna och kompetenta sökande på olika kampanjer och mässor, men de tar inte in många. Interna budgetar stoppar anställningar. "Tvingas" (eller vill?) de kanske utveckla bilar billigare, tex i Kina??”

Martin håller med och skriver: Jobbannonser = GRATIS REKLAM.

Lars Göransson tycker också att kartan stämmer dåligt med verkligheten: ”Varför påpekar man aldrig vilken typ av högskoleingenjörer det råder brist på. Min typ råder det ingen brist, det ser jag varje år då nya kullar börjar läsa vidare för att det inte finns några jobb.”

Signaturen Jo skriver: ”Bristen handlar väl mest om skolornas omättliga behov av studenter?”

Wino skriver: ”Efter den huvudlösa utbyggnaden av bonnhögskolor med examinationsrätt av "Civilingenjörer", så är konceptet nu så urvattnat och devalverat att man fanimig bara vill gråta åt eländet. De examensarbeten jag studerat de senaste åren håller sällan en standard över gymnasienivå.”

Men han får snart svar på tal av Magnus: ”Du blandar ihop saker och ting, utbyggnaden av högskolor har varit värdelöst men dessa kan nästan uteslutande bara examinera högskoleingenjörer (och ej civilingenjörer). På högskoleingenjörerna ställs väldigt låga krav (i förhållande till civilingenjörer) vilket har gjort att många fått ta över jobb som utförts tidigare av gymnasieingenjörer... Det skapar en förvirring internatrationellt och urvattning av titlar. ”

Läsaren Pelle känner igen en del av kritiken från sin vardag: ”Jag som jobbat många år (20) inom SU, KTH m.fl. ser tydligt att det är en enorm skillnad på kvaliteten inom utbildningen för högskoleingenjörer och civilingenjörer. På KTH Valhallavägen (civilingenjör) fungerar allt som förr med en mycket bra hög kvalitet men det motsatta gäller för KTH Kista (högskoleingenjör) där allt är kaos och extremt dåligt ledarskap i toppen av organisationen. Stackars dessa studenter!”

En läsare som kallar sig Dr. Surpuppa applåderar Sveriges Ingenjörer som tänker på sina nuvarande och framtida medlemmars bästa. Men läsaren håller inte med i sak: ”Att man skulle kunna höja IQ och arbetsmoral hos nybakade studenter genom att förlänga utbildningarna är så klart helt fel och ren populism kombinerad med resursslöseri. Jag såg gärna att man tog steget fullt ut och återinförde gymnasieingenjörerna och klappade igen de högskoleingenjörsprogram som har låg efterfrågan från både studenter och arbetsgivare. Ett tips är att det finns en grupp potentiella ingenjörer som drar sig för att skaffa studielån och flytta till högskoleort och att det finns en grupp företag som hellre anställer en lokal yngre förmåga med praktisk utbildning än en akademiker som har vant sig vid glassigt storstads- och studentliv och inte tycker att Nisses Mekaniska Verkstad i Mellerud är speciellt frestande. ”

Signaturen Sv svarar Dr. Surpuppa: ”Jag anser att högskoleingenjörsprogrammet behövs på en arbetsmarknad i balans. De utgör ett komplement mellan civilingenjör och gymnasieingenjör. Två grupper som annars ligger allt för lång ifrån varandra.”

Signaturen Ingenjör kopplar ihop lönenivåerna med tillgången på utbildningsplatser: ”Det förekommer redan idag att ingenjörer får för underkvalificerade arbetsuppgifter och väldigt dåligt betalt. Det hade kanske varit mer lämpligt att öka platserna på de utbildningar som har bättre betalt. Exempelvis ekonomer, läkare och tandläkare. Risken blir annars att det inte är värt att utbilda sig till ingenjör då de kommer att bli utnyttjade och då kan de lika gärna sitta i kassan på en matvaruaffär för att ha råd att betala sina studieskulder. Ingenjörer har haft en väldigt dålig löneutveckling under många år redan. Läkarutbildningarna har till exempel få platser just för att hålla uppe lönerna. ”

Veikka föreslår en sorts garanti: ”Om staten "lurar" in ungdomar och de inte får ett kvalificerat jobb borde staten ta exempelvis kostnaden för studielånet. Den förlorade arbetsinkomsten och nedsatt eventuell pension får ju tyvärr ändå studenten ta men då tar åtminstone staten en del av sitt ansvar.”

Katarina Ellemark

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt