Kraftindustrin: Vi ska bli Europas ”gröna batteri”

2015-01-23 05:23  
Lars Agaard vd Dansk Energi, Oluf Ulseth vd Energi Norge, Kjell Jansson vd Svensk Energi och Juha Naukkarinen vd Finsk Energiindustri.

DEBATT. Vi ligger långt före resten av Europa med att producera el och värme med låga koldioxidutsläpp. Vi har potentialen att skapa en helt ny exportsituation där el är vår produkt, skriver Lars Agaard, vd Dansk Energi, Oluf Ulseth, vd Energi Norge, Kjell Jansson, vd Svensk Energi, Juha Naukkarinen, vd Finsk Energiindustri.

El är något av det viktigaste som skapats i människans historia. Elen har i hög grad bidragit till den välfärd i form av sysselsättning, tillväxt och bekvämlighet som finns i vår del av världen.

Samtidigt är elsystemet en central del i kampen mot klimatförändringarna. Dels som ett problem eftersom stora delar av elproduktionen förorenar. Dels också som en del av lösningen om elen kan produceras utan klimatpåverkande gaser. Här är de nordiska länderna ett bra exempel, eftersom vi ligger långt före resten av Europa när det handlar om att producera el och värme med mycket låga utsläpp av koldioxid. 67 procent av Nordens el kommer från förnybara energikällor, jämfört med 30 procent i övriga Europa. År 2020 är målet 70 procent för Norden och vi kan till och med producera mer förnybar el än vi själva kan använda. Detta är ett faktum vi ska utnyttja.

Vår gemensamma vision är att vara den mest elektrifierade regionen i världen. Vi har potentialen att bli Europas ”gröna batteri” med möjlighet att skapa en helt ny exportsituation där el är vår produkt. En fortsatt elektrifiering av samhället är vägen fram och varje nordiskt land har möjlighet att skapa och exportera gröna och samhällsekonomiska lösningar.

Sedan slutet av 1990-talet har vi haft en gemensam elmarknad i Norden med ett starkt, sammanbundet elnät. Det skiljer sig väsentligt från hur resten av elmarknaden i Europa ser ut med en ”elmarknad” per land. Vi har lyckats skapa en marknad för flera länder där största delen av elhandeln sker på en och samma plats. Det gör att vi kan utnyttja varandras energiresurser på ett klokt sätt. Vattenkraften representerar stabil och lagrad energi som kompletterar den mer fluktuerande vindkraften. Vår gemensamma modell för elhandel gör att vi nyttjar de billigaste resurserna först och att vi hjälper varandra med leveranssäkerheten. Och viktigast av allt: Det har säkrat lägre elpriser åt Nordens elkunder.

Men vår vision går längre än en fungerande marknad. Vi ska vara Europas ”gröna batteri”. Den visionen kan bli verklig om vi fortsatt gör vårt bästa och lär av varandra, och kanske ännu viktigare: om våra politiker backar upp våra ambitioner i handling.

Det kan göras genom att öka medvetandet inom EU-politiken om Nordens roll för Europas energiförsörjning. Vi menar att det finns ett stort behov att starta en diskussion från grunden om hur våra länder kan bidra och vilka hinder som finns för denna utveckling. Det finns framför allt tre stora utmaningar som står i vägen för visionen.

Utmaning nr 1 – leveranssäkerhet: Nordens energisystem har i relation till flera andra moderna länder en skyhög leveranssäkerhet. Men om vårt gröna energisystem ska bidra med export måste vi kunna visa att leveranssäkerheten inte blir ett problem när vi inför alltmer väderberoende vindkraft och solceller, som inom några få år förväntas stå för 11 procent av den nordiska elproduktionen.

Det har viss tid varit normalfallet att Danmark och Finland varit beroende av elimport. Av detta skäl har koleldade kraftverk i Danmark fått nej till att stänga. Det nya är nu att Sverige också skulle tvingas importera el vid en kritisk situation, till exempel en kall vinter. I Sverige har den systemansvariga myndigheten Svenska kraftnät varnat för att en stängning av tre reaktorer i Ringhals och Oskarshamn ger ett importbehov av 3 300 MW eleffekt under en kall vinter på tio års sikt.

Vi behöver alltså ha tillräcklig mängd stabil elproduktion från olika typer av kraftverk i Norden såsom el från vattenkraft, kärnkraft, kol, gas och biomassa för att säkerställa tillräcklig eleffekt i systemet när det inte blåser. Utmaningen är att många typer av kraftverk har svårt med lönsamheten när priserna är så låga på den nordiska elmarknaden och det hämmar investeringar i nya kraftverk och reinvesteringar i äldre anläggningar.

Utmaning nr 2 – Flexibel elanvändning/elektrifiering: I framtiden ska elanvändingen matcha elproduktionen bättre – istället för tvärtom. Den ökade mängden vindkraft, speciellt i Danmark och Sverige, kräver att vi i högre utsträckning kan utnyttja elen när det blåser. En flexiblare elanvändning kan därför bidra till att minska störningar i elleveranserna.

Genom avtal med kunderna ska det bli möjligt att koppla bort och koppla på elanvändning efter hur mycket el som finns i systemet. Det rimmar också bra med visionen att styra över så mycket energianvändning som möjligt till elbunden energi. Länder som Sverige och Norge har här en stor potential då vi ligger långt framme med exempelvis värmepumpar. Elbilar som slår igenom i Norge ger nya möjligheter till elanvändning med stor klimatfördel, när bensinen försvinner från trafiken.

Utmaning nr 3 – Export kräver el-motorvägar: El ska kunna transporteras som vilken vara som helst. När den tunga industrin i Sydtyskland ska använda vår gröna el behöver vi ett finmaskigt el-motorvägsnät mot resten av Europa. Utlandsförbindelserna mot grannänderna ger möjlighet att importera el när det behövs och exportera när vi har överskott.

Detta kräver dock att vi får fler och bättre utnyttjade förbindelser mot resten av Europa än vi har idag. Här ligger vi tyvärr långt efter. Tyskland har planer på att bygga över 3 000 kilometer högspänningsledningar, men det går inte så snabbt som politikerna i Berlin och vi i Norden vill. Det är dessutom ofta överföringsproblem vid tyska gränsen. Det skulle vara otänkbart för andra varor att ha samma hinder, men för el är det en verklighet. Därför måste vi säkra att EU:s inre handel också omfattar el.

Till sist, visionen om en ny nordisk grön elexport kan bara bli verklighet om vi skapar en robust inre marknad för energi inom EU, och om EU fullföljer sina gröna ambitioner. Här är målet om 40 procent reduktion av koldioxidutsläppen till år 2030 centralt. Därför uppmanar vi våra nordiska politiker att ta med sig vår energivision i EU-arbetet. Vi behöver det.

Vi vill fullfölja vår vision med alla dess möjligheter och därmed visa vägen för Europa. Men det kräver arbete på många fronter. Om vi lyckas tjänar inte bara klimatet på det, utan även tillväxt och välstånd i Norden.

Lars Agaard, vd Dansk Energi

Oluf Ulseth, vd Energi Norge

Kjell Jansson, vd Svensk Energi

Juha Naukkarinen, vd Finsk Energiindustri

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkla: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Sponsrat innehåll

ANNONS

Debatt