Opinion

”Köparens ansvar kräva hållbara transporter”

Foto: Hasse Holmberg / TT

DEBATT. Mindre tidspress, högre miljökrav från köparen och en statligt subventionerad miljölastbilspremie skulle ge fler miljövänliga transporter, skriver forskare från IVL Svenska Miljöinstitutet, Chalmers och Göteborgs universitet.

Transportsektorn brukar lyftas fram som det område där det är mest angeläget att ställa om till fossilfrihet, och det gäller i hög grad näringslivets godstransporter. Men det är ingen enkel uppgift. Godstransporterna på landets vägar stod under 2015 för en dryg tredjedel av sektorns totala koldioxidutsläpp.

Makten över godstransporterna ligger till stor del hos de företag och organisationer som köper transporttjänster – och inte som man kan tro hos speditörer, åkerier, tågoperatörer och rederier. Det är dessa transportköpare som bestämmer vad de vill betala och när godset ska vara framme; faktorer som har stor betydelse för hur transporterna utförs.

IVL Svenska Miljöinstitutet, Chalmers och Göteborgs universitet har sedan 2012 följt utvecklingen hos transportköpande företag med fler än 100 anställda genom den så kallade Transportinköpspanelen. Resultaten från den senaste stora enkätundersökningen med 151 deltagande företag visar att miljöintresset är fortsatt svagt. När företagen får vikta pris, miljöeffektivitet, transporttid och tidsprecision är priset viktigast vid val av transportlösning. Miljöeffektivitet i form av koldioxidutsläpp får lägst prioritet.

Men det finns ljuspunkter. Även om majoriteten av transportköparna inte prioriterar miljö, arbetar enstaka företag hårt med att få ner transporternas miljöpåverkan. Betalningsviljan för miljövänligare transporter har trots allt ökat under senare år. År 2012 svarade endast tre procent av företagen ja på frågan om de i dag betalar mer för en transport som ger mindre miljöpåverkan. År 2016 hade siffran stigit till 21 procent. Undersökningen visar även att efterfrågan på förnybara drivmedel ökar och att transportköparnas vanligaste miljökrav är modernare lastbilar med hög miljöklass.

Transportinköpares svar på frågan om vad som styr valet av transportlösning.

Utvecklingen går alltså långsamt åt rätt håll, men måste påskyndas om det ska bli möjligt att nå Miljövårdsberedningens mål att minska koldioxidutsläppen med 70 procent från transportsektorn till 2030.

Vi vill därför att:

• Transportköparna slopar slentrianmässiga krav på snabba transporter.

Många transportköpande företag sätter tidsrestriktioner på ett standardiserat och slentrianmässigt sätt, vilket missgynnar möjligheterna till samlastning, effektiv planering och transportlösningar med tåg eller sjöfart. Våra studier visar att transporttid är ett av de krav som preciseras mest i detalj av transportköpare och som sällan överlåts åt transportören att påverka eller besluta om. Självklart kan fortfarande tidsprecision vara ett viktigt och relevant krav, men att beställa papper och gem på måndag och kräva leverans på tisdag är för de flesta både onödigt och dåligt för miljön.

• Regeringen inför en miljölastbilspremie.

Investeringar i och driftskostnader för miljöfordon är ofta dyrare jämfört med traditionell dieselteknik. En miljölastbilspremie ger möjligheter för åkare med miljöambitioner att köpa exempelvis el- eller gaslastbilar som i dag inte är lönsamma i en hårt konkurrensutsatt verksamhet.

En miljölastbilspremie skulle också vara ett bra komplement till den planerade vägslitageavgiften som nu regeringen valt att skjuta upp. Rätt utformad medverkar vägslitageskatten till bättre fyllda lastbilar och en högre efterfrågan på tåg och sjöfart. För att ytterligare stimulera ett teknikskifte behöver framtidens rena ellastbilar också få en lägre skatt än äldre och smutsigare lastbilar.

Ett oväntat resultat från vår undersökning är att transportköparna har en förväntan om att politiker och myndigheter ska ändra spelplanen för marknadens aktörer genom skärpta miljökrav. De faktorer som transportköparna tror får störst påverkan på transportbranschen i framtiden är just skärpt lagstiftning och högre skatter, till exempel för koldioxidutsläpp. Vår uppmaning till regeringen är därför att utnyttja denna beredskap som finns hos industrin genom att nu driva på utvecklingen.

Anna Dubois, professor, Chalmers tekniska högskola

Anders Roth, tekn. lic., IVL Svenska Miljöinstitutet

Linda Styhre, tekn. dr., IVL Svenska Miljöinstitutet

Johan Woxenius, professor, Göteborgs universitet