Klimatavtalet är starten på nya investeringar

2015-12-14 14:51 Susanna Baltscheffsky  
Susanna Baltscheffsky är chefredaktör på Ny Teknik. Foto: David Magnusson

#8 KLIMATBLOGGEN. Det var verkligheten som krattade manegen för det nya, globala klimatavtalet. Allt fler aktörer är kritiska till verksamheter som ökar utsläppen av växthusgaser.

Plötsligt sa han att det var klart - ett nytt, globalt klimatavtal är i hamn!

Det såg ut i tv i lördags kväll som att den franske ordföranden Laurence Fabius uttalade orden så snabbt han någonsin kunde. Så att ingen delegat skulle hinna resa sig och lägga in en reservation.

Nu är alla med på tåget. Frågan "vart är vi på väg" som ställs varje vecka i På spåret känns relevant även i det här sammanhanget. Det enkla svaret på den är "mot år 2020" för det är då det nya klimatavtalet ska börja gälla. Och målet är att uppvärmningen av atmosfären ska hållas gott och väl under 2 grader, med siktet inställt på max 1,5 graders uppvärmning.

En avgörande skillnad mot Kyotoprotokollet är att det omfattade EU, USA, Japan och ett antal ekonomiskt väl utvecklade länder. Kina ingick inte. Den här gången är 195 länder med.

En annan fråga är hur raka och väl utlagda spåren är. Innan 2020 behöver ett antal konkreta punkter i det nya avtalet formuleras. Till att börja med måste 55 länder, som står för minst 55 procent av utsläppen, godkänna avtalet.

År 2018 ska IPCC - FN:s expertpanel om klimatet - presentera ett scenario för hur 1,5 grader att inte ska överskridas. Då görs också en avstämning av de nationella minskningsplanerna för att se hur mycket mer åtgärder som krävs för att temperaturmålen ska uppnås.

100 miljarder dollar om året som ska finnas i den gröna klimatfonden år 2020. Den ska finansiera t ex teknikprojekt i fattiga länder, och det är de rika länderna som står för pengarna. Senast 2025 ska finansierande länder vara ense om hur mycket mer som ska betalas in i fonden.

Så räkna med att många nya klimatmöten kommer att behöva hållas för att avtalet ska bli verksamt. Men det stora är att alla länder är med på resan.

På många sätt slutade Pariskonferensen så lyckligt för att verkligheten har hunnit ikapp mötena i förhandlingskorridorerna.

Allt fler aktörer bakom ser med kritisk blick på verksamheter som påverkar klimatet negativt. Världens största statliga förmögenhetsfond, den norska oljefonden, har beslutat att dra sig ur företag med mer än 30 procent kol i produktionen. Och den franska kapitalförvaltaren Axa, en gigant på sitt område, tar sina pengar från alla verksamheter som använder sig av kol.

Samtliga svenska AP-fonder redovisar nu hur stora koldioxidutsläpp som bolagen de investerar i orsakar. Och Fjärde AP-fonden har börjat omställningen av sin investeringsportfölj och hittills minskat koldioxidavtrycken i investeringarna med 30-35 procent.

Sex stora europeiska olje- och gasbolag gick ut i juni med ett upprop för en global, enhetlig skatt på kol­dioxidutsläpp. Initiativet överraskade eftersom branschen tidigare har motsatt sig det mesta som kan begränsa fortsatt exploatering.

Och i USA lovade 81 bolagsjättar att kraftigt minska utsläppen från sina verksamheter. Företag som IBM, Levi's, Procter & Gamble, IBM, Intel står bakom åtagandet som organiserats av president Obama.

Till det ska läggas att det finns en större tilltro till förnyelsebara energikällor än någonsin. Exemepelvis slår konsumtionen av sol- och vindenergi nya rekord varje år. 2014 stod solel för tre procent av den globala energikonsumtionen, enligt BP:s årliga rapport Statistical Review of World Energy 2015.

Det är naturligtvis fortfarande en liten andel, men den har vuxit från 0,9 procent på tio år.

Klimatavtalet är starten på de tydliga spelregler som företag vill ha för att veta hur de ska investera.

  

Läs fler delar av Klimatbloggen här:

Vem blir energiteknikens superentreprenör?

USA:s tröga klimatpolitik var inte alltid så usel

Förvirrat om Kinas utsläpp

Tekniken som minskar klimatutsläppen

Klimatforskare hör till dem som flyger mest

Utsläppen sjunker, men inte tillväxten

Konferensens sista suck. Eller?

Fiaskot i Köpenhamn blev succé i Paris 

Susanna Baltscheffsky

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt