Opinion

”Intuitivt och felaktigt om effektbalansen”

REPLIK. 100 procent förnybart i elnätet är en utmaning men simuleringar har visat att det är möjligt, svarar Göran Ronsten.

UPPDATERAD. Varför ska vi gång på gång i Ny Teknik, nu senast ”Ni glömmer naturlagarna”, behöva läsa intuitivt baserade, felaktiga påståenden om den momentana effektbalansen vid en övergång till 100 procent förnybar elproduktion?

Simuleringar utförda vid bland annat KTH, inom ramen för IEA RD&D' Task 25 "Design and operation of power systems with large amounts of wind power" visar att 100 procent förnybar energi på årsbasis i elnätet visst utgör en utmaning men även att det inte är en omöjlig sådan att lösa.

Professor Lennart Söder visar också hur framtidens elmarknad kan komma att se ut. Den nuvarande effektreserven ersätts i framtiden med ökad utlandshandel i kombination med så pass höga tillfälliga elpriser att effektbrist inte uppstår.

En återgång till kapacitetsmarknad är det endast planekonomiförespråkare och, konstigt nog, Liberaler som önskar.

Vilket elproduktionsalternativ, vindkraft eller kärnkraft, tror ni att en investerare utan tillgång till statliga garantier väljer?

Ny landbaserad vindkraft kräver i dag ca 40 öre i totalintäkter (elpris och certifikat) för att vara lönsam och kan tas i drift kort tid (månader) efter att investeringen har gjorts. Kina byggde t.ex. på sex år (2007-2012) lika mycket vind- elproduktionskapacitet som elproduktionen från landets 17 kärnkraftverk.

Ny kärnkraft kostar i storleksordningen en krona/kWh och det tar, bortsett från statliga subventioner, minst tio år innan de första intäkterna trillar in, enligt EDF energy. F.ö. en referens som i informationen per 21 okt 2013 underlåter att nämna att den garanterade, inflationssäkrade intäkten under 35 år, utöver statliga garantier på inledningsvis 22 miljarder kronor (21 sep 2105), är £92.50/MWh (1,02 SEK/kWh) i 2012 års penningvärde, se World Nuclear News. Samtidigt som förnybar el blir allt billigare, läs mer i Fortune.

”Broad terms for a Funded Decommissioning Programme” (21 okt 2013) innebär avslutningsvis att man då inte hade en aning, eller brydde sig, om hur kraftverken (det är två reaktorer) ska kunna  nedmonteras.

Utöver franska EDF är Finland beroende av rysk välvilja när man bygger nya reaktorer och Storbritannien på samma sätt beroende av Kinas.

Göran Ronsten, civilingenjör flygteknik, KTH MBA, Handelshögskolan

Svensk representant IEA RD&D Wind, Task 19 - Vindkraft i kalla klimat 2002-2016