”Innovation ska driva Sverige - inte låga löner”

2014-09-08 13:31  
Att Vägverket köper en viss bullernivå i stället för ett bullerplank är exempel på en funktionsupphandling som leder till att driva fram innovationer, anser debattörerna. Foto: TT

DEBATT. Om tio procent av den offentliga upphandlingen användes till att beställa en lösning av ett problem istället för en färdig produkt skulle 70 miljarder kronor per år gå till innovationsprocesser. Sverige ska konkurrera med kunskap och kompetens, skriver Charles Edquist, professor i innovation, Jennie Nilsson (s) och Billie Pettersson, PhD i medicinsk vetenskap.

Sedan några år ser vi tecken på att svenska företags konkurrenskraft och förmåga till att skapa jobb i hela landet försämras. Den senaste varningssignalen kom i World Economic Forums Global Competitiveness Report. Enligt World Economic Forum har Sveriges konkurrenskraft försämrats kraftigt sedan år 2006. Då var Sverige världens tredje mest konkurrenskraftiga ekonomi i dag ligger vi på tionde plats.

En tiondeplats i världen är i och för sig inte fy skam men utvecklingen är oroande och antyder att innovationstakten och värdeskapandet i den svenska ekonomin minskar relativt våra konkurrentländer. Sverige ligger fortfarande bra till i internationella jämförelser av vad som kallas ”innovationsförmåga”. Men vi ligger sämre till i jämförelser av hur många innovationer som faktiskt genomförs och därmed hur många konkreta jobb som innovationerna skapar.

Ska Sveriges långsiktiga konkurrenskraft säkras behövs därför en politik som leder till att tillväxt i högre utsträckning skapas genom innovationer – det vill säga att hitta nya och bättre eller effektivare lösningar på nya och gamla behov. Sverige behöver en ”innovationsdriven tillväxt” som bygger på att våra företag producerar kunskapsintensiva produkter med högt förädlingsvärde.

Motpolen är imiterad tillväxt som uppnås när vi producerar samma produkter som konkurrenterna men billigare. På senare år har regeringens politik som minskat företagens relativa lönekostnader framförallt stimulerat imiterad tillväxt i lågproduktiva branscher.

Vi är övertygade om att Sverige 2014 ska satsa på innovationsdriven tillväxt. Den är starkt förknippad med industriell produktion och det är industrin som står för en stor del av efterfrågan på innovativa tjänster. En bärande komponent i strategin för innovationsdriven tillväxt, vid sidan av satsningar på utbildning och forskning, är att stat, kommuner och landsting har verktyg som stimulerar nya produkter och verksamheter – som i sin tur leder till nya välbetalda arbetstillfällen.

Innovationspolitiken behöver utgå från den mångfald av faktorer som tillsammans bidrar till utvecklingen av nya innovativa produkter. Innovation handlar inte bara om grundforskning, även om det är viktigt. Det handlar också om grundläggande utbildning, riskkapital för nya idéer och stöd till nya innovativa företag.

Staten lägger redan i dag stora resurser inom dessa områden, men åtgärderna är inte tillräckligt inriktade mot att stödja innovationsprocesser. Tillsammans med många andra faktorer bidrar insatser på dessa områden till att innovationssystemet blir effektivt. En helhetlig innovationspolitisk greppar alla dessa faktorer och bidrar till innovationsdriven tillväxt.

Låt oss ge ett exempel. Genom offentlig upphandling köps i dag existerande varor och tjänster för 700 miljarder kronor årligen. En del av dessa resurser skulle kunna användas till att beställa produkter som ”ännu inte finns”, men som kan lösa samhällsproblem eller tillfredsställa behov. Detta kan ske genom ”innovationsvänlig upphandling”. Om exempelvis tio procent av den reguljära offentliga upphandlingen omvandlas till upphandling som kan skapa efterfrågan på innovationer, så kommer ungefär 70 miljarder kronor per år att stimulera innovationsprocesser. Offentlig upphandling som stimulerar innovationer skulle kunna vara ett mycket kraftfullt innovationspolitiskt instrument.

Det bästa sättet att bedriva upphandling så att den leder till innovationer – utan att äventyra skattebetalarnas pengar - är att genomföra funktionsupphandlingar. Det innebär att man beskriver den funktion som ska fyllas genom upphandlingen i stället för att beskriva den produkt som ska köpas. Vägverket kan exempelvis köpa en viss bullernivå i stället för ett bullerplank. Att beskriva produkter vid offentlig upphandling hindrar kreativiteten hos de potentiella leverantörerna. Funktionsupphandling sker tyvärr i ytterst liten skala i dag.

Den nationella innovationspolitiken bör utformas så att offentlig upphandling i vissa fall genomförs som funktionsupphandling. Detta skulle inte medföra ökade kostnader, utan är ett sätt att använda befintliga resurser på ett nytt sätt. Det skulle leda till köp av produkter med högre kvalitet och till lägre kostnader på lång sikt samtidigt som det stimulerar innovationsdriven tillväxt.

Om den andel av den reguljära upphandlingen som bedrivs som funktionsupphandling, och därmed stimulerar innovationer, skulle kunna öka med 5 procentenheter varje år i fem åren, skulle den marknaden uppgå till 175 miljarder. Detta skulle frigöra kreativitet och innovationskraft. Det skulle kunna ske utan lagförändringar.

Innovationsupphandling skulle kunna utvecklas till ett kraftfullt instrument för att stärka svensk konkurrenskraft och skapa många nya och välbetalda arbetstillfällen– utan att äventyra skattebetalarnas pengar som naturligtvis ska användas så effektivt som möjligt. Därför har Socialdemokraterna för avsikt att utarbeta en nationell strategi för innovationsupphandling.

Socialdemokraterna har också tidigare aviserat att inrätta ett innovationspolitiskt råd med statsministern som ordförande. Rådet skall samla representanter från näringsliv, akademi och arbetsmarknadens parter och peka ut den övergripande inriktningen där innovations- eller konkurrenskraften behöver stärkas. Utifrån detta tillsätts ett samverkansprogram för berörd bransch eller samhällsutmaning där näringsliv, akademi och politik diskuterar vad som mer konkret behöver göras och vilka förslag på åtgärder som bör tas fram.

Med allt större marknader och tilltagande global konkurrens ska Sverige konkurrera med kunskap och kompetens, inte med låga löner. Innovationspolitiken spelar här en mycket viktig roll.

Charles Edquist, professor i innovation vid Lunds Universitet

Jennie Nilsson, Näringspolitisk talesperson, Socialdemokraterna

Billie Pettersson, PhD i medicinsk vetenskap, verksam inom läkemedelsindustrin

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt