"Ingen tänker på alla snåla hus"

2011-02-28 06:30  
Anders Carlsson, chef ABB:s division Low Voltage Products

DEBATT. Hälften av energianvändningen i butiker kan sparas, även i skolor och på kontor är besparingspotentialen enorm, enligt Anders Carlsson på ABB. Han föreslår skärpta krav och sänkt skatt för att få fart på effektiviseringen.

I skuggan av miljöbilar och energieffektivare industrier finns en stor bortglömd och outnyttjad energibesparingspotential.

Sektorn Bostäder & Service står för hela 39 procent av Sveriges slutgiltiga energianvändning, eller 149 TWh. Denna sektor är också den som använder mest el av sektorerna, knappt 49 procent av den totala energianvändningen i sektorn.

Vidare är energianvändningen det som utgör störst miljöpåverkan under de 50-100 år som ett hus används – 84 procent går åt för att driva huset, 15 procent går åt vid bygget och 1 procent går åt till resten (rivning och transport). Här finns alltså en enorm potential för energibesparingar som gynnar såväl plånbok som miljö. Men för lite har hittills gjorts.

Den europeiska branschorganisationen för fastighetsautomation eu.bac (european building automation and controls association) har undersökt besparingspotentialen inom olika områden och resultaten är förbluffande. Enligt eu.bac har butiker en besparingspotential på 49 procent. Motsvarande siffra för kontor och skolor är 39 respektive 34 procent. En potential som kan utnyttjas genom tämligen enkla åtgärder och tekniken för detta finns idag.

Det finns krav redan på energideklaration och riksdagen har antagit flera mål som myndigheter ska förhålla sig till. Till exempel finns mål för energieffektivisering i bebyggelse som säger att den totala energianvändningen per uppvärmd areaenhet i bostäder och lokaler bör minska med 20 procent till år 2020 och 50 procent till år 2050 - i förhållande till användningen 1995.

För att nå målen måste den årliga energianvändningen i bygg- och fastighetssektorn ha minskat med 30 TWh till år 2020 och med 75 TWh till 2050. Besparingen till 2020 motsvarar lika mycket energi som 60 000 normalstora flerbostadshus använder. Vidare är det sagt att från och med 2019 måste alla nya offentliga byggnader vara lågenergibyggnader.

Detta innebär så klart en stor omställning i fastighets- och byggbranschen, där offentlig sektor ska vara ledande, men vi skulle kunna vara en bra bit på väg mot dessa mål redan idag. Genom smarta lösningar för fastighetsautomation och intelligent styrning med hjälp av den öppna standarden KNX kan mycket åstadkommas. Studier utförda vid Institutet för Fastighets- och Energisystem vid universitet i tyska Biberach har tittat närmare på potentialen av minskad energiförbrukning med hjälp av moderna system som KNX och dessa studier visar att det med system för hus- och fastighetsstyrning som bygger på KNX är möjligt att minska energiförbrukningen med upp till 50 procent.

Dessutom är det ofta avsevärt mycket billigare med den här typen av automationslösningar för att öka energieffektiviteten i fastigheter, jämfört med att förbättra själva klimatskalet genom olika typer av fönster och isolering till exempel.

Belysningen är till exempel en stor energiförbrukare i kontor och idag finns mycket sofistikerad teknik för närvarosensorer och dagljusreglering. Uppvärmning och nedkylning av kontorsfastigheter är en annan stor faktor och genom att anpassa temperatur och ventilation kan stora energibesparingar genomföras.  Framförallt finns möjligheter att enkelt övervaka och styra fastigheter, lokalt eller på distans.

Sverige har kommit en liten bit på vägen och fastigheter och byggnader blir mer och mer energieffektiva men mycket, mycket mer kan göras.

Medvetenheten är låg och incitamenten likaså.

Den internationella branschorganisationen för KNX gör mätningar på hur mycket KNX-teknik som är installerad i världens länder. Sverige, som på många områden är ett föregångsland när det gäller energibesparingar och energieffektivitet, finns inte ens med bland de tio bästa i dessa mätningar.

Norge leder utvecklingen, här bygger man knappt ett hus utan att fundera på fastighetsautomationslösningar. På andra och tredje plats, långt före Sverige, kommer Schweiz och Österrike. I dessa länder har man bättre förstått att det här är mycket lönsamt på längre sikt, både rent ekonomiskt och miljömässigt.

Nu är det dags för Sverige att ta klivet in i framtiden, eller åtminstone nutiden, och våga satsa på ny teknik.

För att skynda på och stimulera till en ökad takt borde kraven på energieffektivitet vid nybyggnation och vid omfattande renovering skärpas redan idag. Andra möjliga vägar är incitament i form av skattereduktion. Något som med framgång provas i industrins program för energieffektivisering, PFE.

Energieffektivisering av byggnader och fastighetsautomation måste premieras.

Anders Carlsson, chef ABB:s division Low Voltage Products

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt