”Inga enkla sanningar om smarta elnät”

2014-01-21 06:33  

DEBATT. Förlusterna i våra elnät motsvarar hela den svenska vindkraftsproduktionen. Och med de smarta elnäten kommer förlusterna öka. Vi behöver mer kunskap och mer pengar för att uppgradera transformatorer och kablar, skriver Magnus Olofsson, vd Värmeforsk och Elforsk.

Jag var på Världsenergikongressen i Sydkorea i höstas. Gräddan av smarta elnätsexperter var samlad.

Som vanligt gavs en vag bild av smarta elnät. En afrikansk delegat frågade oförblommerat: ”Kan vi inte lösa detta med flexiblare elanvändning i stället för med smarta elnät?”

Modigt, tänkte jag i mitt stilla sinne. Ordföranden i den globala smartaelnätsfederationen, professor Ronnie Belmans, harklade sig och sa det många av oss visste: ”Det är i allt väsentligt flexibilitet vi pratar om.”

Han beskrev hur benämningen kommit till för snart tio år sedan. Diplomati i förhandlingar mellan EU och Eurelectric ledde fram till det olyckliga namnet.

Hursomhelst, oavsett begrepp så vill vi att elanvändningen mer ska följa tillgången på el från exempelvis vindkraft. Det är bra. Blåser det mycket ska värmepumpar dra på för allt vad som går och lagra in värme i ackumulatortankar och byggnadsstommar.

Men vad händer då i elnäten? Jo, när många grannar har värmepumpar som går för fullt så ökar strömmen genom kablar och transformatorer. Och dubbleras strömmen så fyrdubblas värmeutvecklingen i de strömförande ledarna. Smarta elnät leder då till att nätförlusterna ökar.

Vad kan då göras? Det finns en enkel lösning. Kablar och transformatorer kan uppgraderas. Kablarna före sista transformatorn kan bytas från 10 kilovolt till 20 kilovolt som ett exempel. Högre spänning ger lägre ström för samma effektbehov. Då minskar förlusterna. Större och effektivare transformatorer kan ersätta mindre. Klenare kablar för lågspänning kan bytas mot grövre. På längre sikt är likström tänkbart. Allt kostar dock.

Men skulle inte teknik för smarta elnät jämna ut belastningen i elnäten? Exempelvis så att elbilar inte laddas samtidigt. Visst – det går alldeles utmärkt. Det är en annan tillämpning. Men redan nu motsvarar den svenska vindkraften vissa timmar en fjärdedel av elanvändningen i landet.

Vattenkraften utjämnar variationerna och därför släpps vattnet allt ojämnare igenom kraftverken. Vill vi att elbilsladdningen framför allt ska ske när det blåser mycket så kan vi behöva förstärka distributionsnäten. Eller acceptera högre nätförluster – som redan nu motsvarar hela vindkraftsproduktionen i Sverige.

Nu kraftsamlar Sverige och regeringen genom Samordningsrådet för smarta elnät. Erfarenheter från våra forsknings- och demonstrationsprojekt möts.

Området är komplext och det finns inga enkla sanningar. Vi behöver bygga mer kunskap om hur tekniken för smarta elnät bäst ska användas i det nya energisystemet.

Magnus Olofsson, vd Elforsk och Värmeforsk

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt