Forskare: Riskfylld väg till självkörande bilar

2015-12-08 08:19  

DEBATT. Människan är helt fantastisk men rätt usel på att övervaka autonoma system. Bilar som kör själva då och då ställer mycket stora krav på föraren och på systemet, enligt Janne Andersson, VTI.

Självkörande bilar – vad ska det vara bra för? Ja, det beror på vem du frågar. Det kan vara för att få ett bättre trafikflöde, öka trafiksäkerheten, förbättra mobiliteten, eller helt enkelt skapa tid för annat. Vad är då problemet om självkörande bilar kan skapa dessa fördelar?

Det finns flera sätt att kategorisera eller klassificera vilken automationsnivå vi menar, allt från manuell till helt självkörande. Det som diskuteras här är den problematik som förenar alla nivåer från dagens till vi har en nivå där bilen sköter allt som en förare ska göra.

Många fordon som kommer ut på marknaden i dag har redan olika typer av system som sköter förarens uppgift, en sådan är adaptiv farthållare. Bilen håller själv ett avstånd till bilar framför. Det stora klivet är när system som sköter filbyten, förflyttningar i sidled tillkommer. Du behöver vare sig trycka på gasen, bromsa eller hålla i ratten. Men eftersom bilen inte är helt självkörande måste en människa ta över då funktionaliteten inte klarar av att hantera en ny situation. Det är här vi har kärnan i problematiken.

Vi lämnar först över kontrollen till bilen och sedan tar vi tillbaka den när det behövs. Människan är helt fantastisk i många avseenden men inte på att övervaka tekniska system. Sedan 1950-talet har forskningen entydigt påvisat att människan är rätt usel på den övervakning som krävs. Det tar inte många sekunder innan du har börjat tänka på annat, du slappnar av, blir understimulerad och börjar göra andra saker. Hur ska du då kunna ta tillbaka kontrollen över ditt fordon, när du sitter med datorn i knät och jobbar? Du ska hinna uppfatta att:

1) detta är en varningssignal och övertagande

2) vilken situation du har att hantera

3) ta korrekta beslut.

Vad blir lösningen då – jo, tanken är att du ska få ett hemligt antal sekunder på dig att återta kontrollen, läs mellan 6 och 8 sekunder. Fordonet ska helt enkelt varna dig innan det är din tur att ta över. Hur du ska hinna med att ta över kontrollen vid okontrollerade situationer är än svårare.

Om vi dessutom leker med tanken att funktionaliteten i systemen inte levererar den funktionalitet som utlovats är vi riktigt dåliga på att detektera detta. Forskningen påvisar att ökar vi graden av automation minskar vår förmåga att upptäcka att något är fel.

Nu är dock problematiken med människans oförmåga inte den enda svårighet vi står inför. En annan svårighet är trafikflödet. Smidigare körning utan inbromsningar kan ge ökad genomströmning men eftersom människan kommer att lära sig att självkörande bilar stannar så fort individen sätter ut foten i körbanan stannar trafikflödet upp.

En väg framåt är att de adaptiva funktionerna kravspecificeras utifrån handhavande, det vill säga testas och godkännas utifrån hur förare kan och ska hantera uppkomna situationer.

Ett exempel: Ett vägarbete gör att den adaptiva funktionen inte kan hantera situationen utan måste överlämna kontrollen till föraren. Hur ska föraren informeras och konfirmera övertagandet? Hur lång tid i förväg måste föraren konfirmera? Vad gör bilen om ingen konfirmation erhålls? Vilken position måste föraren ha då konfirmation ges etc?

Frågorna är många och vi har inte svaren än. Ställs krav på systemen kommer fordonsindustrin dels att anpassa sig, men också att vara tacksamma för tydligheten. Vet de involverade vilka krav systemet måste uppfylla blir det enklare för alla, säkrare och billigare för samhället.

Denna kravspecifikation kräver forskning, mycket sannolikt i samarbete mellan industri och oberoende HMI-forskare. Resultaten måste beaktas av det politisk/juridiska systemet som formulerar kraven. Jag är positiv till en teknisk utveckling och kan se samhällsvinster med införandet av självkörande bilar, men låt oss ta oss dit på ett bra sätt.

Janne Andersson, professor HMI vid Statens väg och transportforskningsinstitut, VTI.

Interaktion människa och maskin

  • HMI är en engelsk förkortning för Human-Machine Interface eller människa-maskin-gränssnitt. HMI kan syfta på användargränssnitt i IT-sammanhang, men även på fysiska gränssnitt.

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt