”Förnybart gör Europa oberoende av rysk gas”

2014-04-16 07:27  

DEBATT. Krisen i Ukraina blottar EUs ohållbara beroende av rysk energi. Men med 100 % förnybar energi kan vi få ett oberoende energisystem och samtidigt öppna för export av smart teknik, skriver miljöpartisterna Isabella Lövin och Peter Eriksson.

Den politiska utvecklingen i Ukraina har satt strålkastarljuset på EU:s ohållbara energiförsörjning. Ungefär 65 procent av den energi som används inom unionen kommer från andra länder. Det betyder i princip att två av tre glödlampor, bilar, tvättmaskiner och industrier i EU drivs av energi som importeras. Det senaste årtiondet har beroendet ökat kraftigt och ökningen kommer att fortsätta med EU:s nuvarande energipolitik.

Ett sådant extremt beroende skapar naturligtvis problem. Importen består helt av fossila bränslen samt uran till kärnkraftverken och hela unionens ekonomi blir känslig för utvecklingen i andra länder. Priserna på råvaror kan öka snabbt och med kort varsel, politiska konflikter kan medföra minskade eller helt strypta leveranser och störningar i den internationella handeln kan uppstå av en mängd orsaker: krig, naturkatastrofer eller tekniska missöden.

Krisen i Krim illustrerar detta på ett obehagligt sätt. Konflikten mellan Ryssland och EU kan, om den förvärras, innebära störningar i leveranserna av olja, gas, uran och kol från Ryssland. Och minst lika bekymmersamt: vårt beroende av Putins energi begränsar EU:s möjligheter att agera politiskt. Ryssland är EU:s största leverantör av energi.

Miljöpartiet de gröna har sedan länge drivit kravet på ett energisystem som är helt baserat på förnybara energikällor. Vi vill ha 100 procent förnybar energi i våra sladdar, bussar och industrier.

Förnybar energi – och en mer effektiv användning av energin – har många fördelar, men en av de viktigaste är att det är säker och oberoende energi eftersom den kan komma helt från inhemska källor. Vattenkraft, bioenergi, vindsnurror, solpaneler och vågenergi är oberoende energi. Med ett helt förnybart energisystem kan vi även få ett helt oberoende energisystem.

En sådan utveckling innebär inte bara större oberoende, den medför även stora möjligheter på andra områden. En av dem är att det ger trygga ramar för investerare, så att pensionsfonder och andra investerare på börsen vet vilka bolag som i framtiden kommer att bli värdefulla. Detta är motorn till en fossilfri framtid och en utvecklingschans för EU. Samtidigt som vi höjer vår energitrygghet ökar vår konkurrenskraft när vi öppnar nya exportmöjligheter för smart teknik!

Det finns en lång rad saker som behöver göras inom den europeiska energipolitiken för att ta denna möjlighet och på sikt kunna bli energimässigt oberoende.

  • Det krävs ambitiösa, konkreta och bindande mål för effektivisering och andelen förnybar energi i den klimat- och energistrategi som EU-kommissionen nu arbetar med för perioden 2020 till 2030. I den strategin måste ett minskat beroende vara en prioritet.
  • Energiproduktionen behöver diversifieras, särskilt genom att ersätta kol, olja, uran och gas med förnybara energikällor. Detta är särskilt viktigt för medlemsländer som är starkt beroende av importerad energi.
  • Öka spridningen av importen så att råvarorna hämtas från olika ställen. Genom att sprida importen mer, så minskar känsligheten för politiska konflikter, krig och störningar i distributionen.
  • Bygg ut ledningsnäten mellan medlemsländerna så att energi lättare kan överföras inom unionen. Bristen på sådana nät ökar känsligheten för tekniska störningar och innebär behov av dyr reservkapacitet.
  • Minska användningen av fossila bränslen. Användningen av kol, olja och gas gör EU känsligt för stora minskningar av utsläppen och skapar dessutom ett motstånd mot sådana beslut.
  • Minska beroendet av kärnkraften. 97 procent av det bränsle som används i EU:s kärnreaktorer kommer från andra länder, bland annat Ryssland. Om det uppstår fler olyckor som den i Fukushima kommer det dessutom att höjas krav på snabbavveckling, vilket kan bli både problematiskt och dyrt.

Isabella Lövin, förstanamn på Miljöpartiets lista till Europaparlamentet

Peter Eriksson, andranamn på Miljöpartiets lista till Europaparlamentet

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt