”Förhastat kräva förbud mot drönare i krig”

2014-06-11 05:34 Cecilia Laurén  

Robotar kan vara bättre på att följa krigets lagar. De saknar egenintresse och fördomar, blir aldrig utmattade och får inte psykiska problem. Innan vi ropar på förbud bör vi diskutera både för- och nackdelar med drönare, tycker Linda Johansson, forskare på KTH.

Representanter från 87 länder samlas på FN-konferens i Genève för att diskutera hur man ska hindra mördarrobotarnas framfart.”

Ovanstående handlar inte om upptakten till en ny science fiction-film, med filmrobotar som i Terminator-anda blir självmedvetna och bestämmer sig för att förinta mänskligheten. Nej, rubriken syftar på en FN-konferens som hölls i maj i år, den första multilaterala konferensen med fokus på dödliga autonoma system, vars övergripande syfte var att försöka förbjuda så kallade ”mördarrobotar”.

Användandet av militära autonoma robotar – som ju faktiskt har kapacitet att döda människor även om det i dag inte är robotarna som själva fattar det ”slutgiltiga” beslutet – ökar. Det är framför allt drönare som används, och ett problem med användandet av dessa är de civila offer som skördas.

De exakta siffrorna skiljer sig åt, men enligt en FN-undersökning har 33 drönarattacker runt om i världen resulterat i civila offer. I Pakistan har 2?200 – 3?300 personer dödats av drönare sedan 2004. 400 av dessa har varit civila.

I de här fallen handlar det om fjärrstyrda maskiner vars autonomi mestadels består av navigering. Vad som brukar påpekas när folk oroar sig över att luften snart är full av autonoma ”mördarrobotar” som själva kan välja vilka mål de ska beskjuta, är att det alltid kommer att finnas en människa i den så kallade beslutsloopen. Vi försäkras om att robotar aldrig själva kommer att bestämma sig för vem de ska döda.

Ett problem är emellertid att det finns flera exempel på att människan självmant kliver ut ur beslutsloopen och litar för mycket på robotarna, särskilt när snabba beslut ska fattas.

Organisationen Human Rights Watch, som koordinerar kampanjen ”Stop Killer Robots”, hävdar att utvecklingen går mot att robotar i framtiden helt kommer att ersätta människor i krig. De hänvisar till militära experter som förutspår att robotar som kan välja och beskjuta mål utan mänsklig inblandning kan vara verklighet inom 20–30 år. De efterfrågar ett ”förebyggande förbud” mot att över huvud taget utveckla, producera eller använda den här typen av robotar.

Dessa åsikter utgjorde den ena linjen under samtalen i Genève, som hölls under Convention on Conventional Weapons (CCW), där bland annat etiska och juridiska frågor rörande autonoma robotar diskuterades.

Den andra linjen är att ”vänta och se”. Argument mot att förbjuda handlar om att den här typen av vapen skulle bryta mot redan existerande lagar, och att autonoma krigsrobotar inte medför att man behöver göra tillägg till krigets lagar. Frågan är vilket som är lämpligast, och om det inte är lite väl dystopiskt att dra till med ett förbud. Det finns ju faktiskt fördelar med autonoma robotar – inte minst när det gäller att spara människoliv, något som ofta glöms bort i denna debatt.

Det som tycks oroa många, och som flera länder uttryckte oro över under samtalen, är hur man ska få autonoma robotar att bete sig ”etiskt”. Robotforskaren Ronald Arkin har i flera år forskat om att implementera syntetiska känslor i robotar, en ”ethical governor” på engelska, ett sorts ”etiskt överjag”, som skulle kunna göra att robotarna ”känner” exempelvis syntetiska skuldkänslor, och kan korrigera sitt beteende därefter.

Här går åsikterna förstås isär. Vissa underströk vad de anser vara ett faktum att robotar aldrig kan ha kapacitet för ”moraliskt resonemang” och ”moraliskt omdöme”, de kan inte heller ”förstå och respektera värdet av liv”. Just därför bör de inte ha makt att avgöra när ett liv ska tas. Ett förbud skulle ge klarhet och minimera nödvändigheten att tvingas titta på varje fall separat och avgöra om någon överträdelse av internationell rätt har skett.

Men det finns många fördelar med att använda robotar i krig. Robotar minskar riskerna, förlusterna och underlättar för militären på många sätt. Vissa hävdar dessutom att robotar faktiskt skulle vara bättre på att följa krigets lagar eftersom de saknar egen­intresse, inte har några fördomar och aldrig blir utmattade eller får psykiska problem.

Att dessa frågor behöver diskuteras ytterligare står klart, men ett förbud mot denna teknologi verkar sannerligen förhastat. 

Linda Johansson Fil dr i filosofi från KTH

Har skrivit avhandlingen Autonomous Systems in Society and War – Philosophical Inquiries.

Farkoster utan förare

Drönare eller UAV, Unmanned Aerial Vehicle, är ett förarlöst plan. De kan flyga autonomt eller fjärrstyras och finns i alla storlekar; från luftfartyg på hundratalet gram som startas genom att kastas för hand, till luftfartyg på tusentals kilo. Förutom i militärt syfte används de bland annat för övervakning i jordbruket, rennäringen och för bevakning av nationsgränser.

Cecilia Laurén

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt