Opinion

”Fiffigt reptrick - men är det miljösmart?”

Foto: Robert Torma / Naturfotograferna /IBL Bildbyrå

SLUTREPLIK. Demontera bilarna direkt på skroten, före malningen, då behövs inte anläggningen i Halmstad, skriver Conrad Luttropp, Maskinkonstruktion, KTH

Utmärkt att Stena Recyclings vd Kristoffer Sundsgård svarar på min kritik över dagens bilskrotning men han missar en av huvudpoängerna med min text.

När man skrotar så blandar man bilar med övrigt metallskrot i ett flöde in i en kvarn. Blandningen består av cirka 20 procent bilar och 80 procent övrigt metallskrot. Därmed hamnar man i det vi kan kalla müsliproblemet. Om man behöver ingredienser till ett kakbak så går man till affären och köper russin, smör och havreflingor. Man köper inte müsli och sätter sig att pilla ut russin och havreflingor ur blandningen. I denna metafor innehåller müslin dessutom både ägg, kanel, salt, peppar, sand mm.

Kristoffer Sundsgård anser att man i Halmstad har en avancerad anläggning. Jag tvivlar inte på det men det är en felsatsning. Han säger att anläggningen kan återvinna 95 procent, inte att den faktiskt gör det. Kristoffer Sundsgård pekar på att man samverkar med en rad ledande högskolor och universitet vilket är bra men var finns de vetenskapligt hållbara bevisen för 95 procents återvinning?

Här är det viktigt att påpeka att rapporter och så kallade konferens-artiklar inte duger som vetenskapliga bevis. Då gäller bara granskat material i oberoende vetenskapliga tidskrifter. Detta eftersom rapporter och konferens-artiklar alltför ofta redovisar ”Jeopardy-forskning”, det vill säga de utomstående medfinansiärerna har redan ett rätt svar. Vi forskare hamnar då i läget att hitta en fråga som stämmer med det redan givna svaret.

I sitt svar på nyteknik.se/debatt nämner Kristoffer Sundsgård även fluff-bränslet. Här gör Stena ett reptrick genom att leverera denna fraktion till cementindustrin eftersom man då kan räkna en del av fraktionen som förbränning och en annan del som materialåtervinning i tillverkningen av fiberarmerad betong. Kopparbitar i fluffet räknas som materialåtervinning och plast med mera blir bränsle i cementtillverkningen.

Fiffigt och tillåtet men är det miljösmart?

I dag pratar vi om närodlat som ett föredöme. I morgon har även Stena Recycling inse att när-skrotat är mycket smartare. Demontera före malningen så behövs inte anläggningen i Halmstad.

Conrad Luttropp, Maskinkonstruktion, KTH