"Det är bara enkel matematik"

2011-01-10 09:41  
Jonny Fagerström, Föreningen Svenskt Landskapsskydd

DEBATT. ”Vindkraften kommer att kosta 300 miljarder fram till 2035. Det är bara ren matematik”, skriver Jonny Fagerström, i en replik till Göran Sidén och Jonny Hylander.

Från det att elcertifikatsystemet infördes år 2003 fram till i dag är kostnadstrenden tydligt ökande. Från en nivå kring 10-20 öre/kwh år 2003 via 20-25 öre/kwh åren 2004-2005 har priset 2007-2009 klättrat upp till nivån 30-35 öre/kwh. Lägre noteringar har förekommit, också under innevarande år, men den långsiktiga trenden är tydlig.

Enligt Svensk Vindenergis egna uppgifter producerades 2,5 TWh vindkraft år 2009 och stödet från elcertifikatsystemet uppgick till 870 miljoner kronor, en subvention om 34,8 öre/Kwh. Dessa siffror utgör grunden för beräkningar av framtida subventionsbehov på 300 miljarder kronor fram till 2035 om målet sätts vid 30 TWh år 2020. År 2010 beräknas på motsvarande sätt subventionen för 3 TWh uppgå till cirka en miljard kronor. Det är därefter inte särskilt svårt att reda ut vad subventionen blir år 2020.

Varje år från nu stiger subventionskostnaden i en trappa upp till ca 10 miljarder kronor år 2020. Bara subventionstrappan fram till år 2020 kostar över 60 miljarder kronor. Redan långt dessförinnan har vindkraften ”ätit upp” hela elcertifikatsystemet och det är därmed inte längre möjligt att stödja miljövänliga energiformer såsom biobränsle och vattenkraft, vilket var målet. Vindkraftlobbyn har därför redan nu börjat arbeta för, som det heter: Ökade ambitioner i certifikatsystemet och krav på dubbla subventioner för 10 TWh vindkraft till havs. Varje vindkraftverk som tas i bruk skall stödjas i femton år enligt stödsystemet.

Att summera allt detta till 300 miljarder kronor år 2035 är alltså bara matematik.

Om skribenterna har rätt och vindkraften kan få stöd till som mest kanske 10 TWh så kan vindkraftsindustrin nu så smått börja packa ihop. Regeringens beslut om att bygga vindkraftparken i Markbygden utanför Piteå innebär en utbyggnad om 1 101 stycken vindkraftverk med en planerad produktion om 8-12 TWh. Inräknat de 3 TWh vi har idag så är utbyggnaden därmed klar.

Så här skriver istället Svensk Vindenergis vd, Annika Helker Lundström, i flera tidningar:

”Nu har vi i Sverige för första gången passerat en årsproduktion på 3 TWh vindkraft. Fram till år 2020 förväntas andelen vindel femdubblas och om den politiska viljan finns kan vi bygga 30 TWh vindkraft till år 2020.

När det gäller reglerkraft hänvisar Energimyndigheten i sin utredning ”Vindkraften och energisystemet” (ER 2008:24) till Svenska kraftnäts utredning ”Storskalig utbyggnad av vindkraft” (Dnr 617/2008). Denna pekar på att det krävs ca 5 300 MW ny reglerkraft vid 30 TWh vindkraft och ca 1 800 MW ny reglerkraft vid 10 TWh vindkraft. Alltså en omfattande utbyggnad av bla vattenkraft. I annat fall kommer Sverige att tvingas öka importen av kolbaserad el från utlandet. Denna uppfattning delas också av Kungliga Vetenskapsakademins (KVA) energiutskott. Forskning visar också att Sverige inte behöver vindkraften för att nå målet 49 procent förnyelsebar energi år 2020.

Att Göran Sidén är tung aktieägare och styrelseledamot i Eolus vind visar väl vad frågan egentligen handlar om.

Jonny Fagerström, Föreningen Svenskt Landskapsskydd

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt