”Certifikaten gynnar gammal teknik”

2013-12-30 07:00  
Jan Hedman, vindkraftdebattör, Vansbro.

DEBATT. Vi importerar olönsamma vindkraftverk från Danmark och Tyskland i rasande fart. Satsa hellre miljarderna på den nya teknik som utvecklas. Sätt ner foten och slopa produktionsstödet till förlustteknik, skriver Jan Hedman.

Statliga Vattenfall - stora även på vindkraft - svär i kyrkan och vill enligt Ny Teknik den 23 okt att vi omprövar elcertifikatsystemet, som sedan 2003 med elkonsumenternas pengar subventionerar så kallad grön energiproduktion. Det handlar om åtskilliga miljarder årligen. Miljörörelsen är upprörd.

Elcertifikaten är, liksom en gång varvsstödet, ett produktionsstöd till förlustteknik. Tankfartygen såldes oanvända till skrotning, då de inte blev bättre av miljarderna. Lärdomen var att det är utveckling av ny och bättre teknik som bör stimuleras. Den lärdomen fick emellertid inte genomslag då elcertifikatsystemet sjösattes – det inriktas i stället just på subvention av befintlig teknik.

Elcertifikatsystemet har haft effekt vad gäller spridning av befintlig vindkraftteknik, men inte påverkat teknikutvecklingen. Det är Tyskland och Danmark som förser Sverige med vindkraftverk. Där utvecklas nu tekniken, med bland annat SKF och ABB som underleverantörer till system som knyts ihop i utlandet.

Vi importerar nu olönsamma verk i rasande fart. Lejonparten av elcertifikatstödet går vid varje tidpunkt till gårdagens teknik, eftersom stödet per verk löper i 15 år. Subventionskostnaden för tiden fram till 2035 har uppskattats till allt mellan 40 och 300 miljarder kronor. Intäkten från elförsäljning täcker bara halva elproduktionskostnaden, så branschen gör trots stödet årligen miljonförlust på varje vindkraftverk - med hopp om bättre tider, mer subventioner och dyrare el genom den europeiska elmarknadsintegrationen.

Helheten är en rullande förlustaffär, men många tjänar förstås bra på vägen och försvarar benhårt hanteringen. Ett tåg av detta slag är svårt att bromsa - med entusiaster i departementet omöjligt.

Är det rimligt att i dag med allmänna medel fortsätta stödja denna kraftigt olönsamma elproduktion, om nu bättre vindkraftverk är att vänta? Vi har elöverskott under överskådlig tid framöver. Nog har Vattenfall en poäng!

Nu aktualiseras havsbaserad vindkraft. Den blir dubbelt så dyr, och högre subventioner måste då till för att täcka kostnaderna. I elcertifikatsystemet utgår ersättningen likvärdigt per kilowattimme till alla gröna elproducenter. Det teknikneutrala systemet innebär då naturligt att de mest utvecklade och lönsamma teknikerna premieras, och inte nymodigheter eller äventyrligheter. Teknik i utveckling platsar inte här.

Att man konsekvent kallar elcertifikatsystemet för marknadsbaserat – vilket är en fördomsfri beskrivning - har bidragit till acceptans för stödmodellen även hos liberalt sinnade människor. Att behandla alla gröna teknikslag likvärdigt är ett av fundamenten i systemet. Men med den dyrare havsvindkraften aktualiseras nu systemets svaghet, och homogeniteten måste överges.

Branschorganisationen Svensk Vindenergi kommer till samma slutsats, och skriver i april 2013 att ”det marknadsbaserade styrmedel som finns för förnybar el – elcertifikatsystemet – räcker inte till för att förverkliga utbyggnaden av havsbaserad vindkraft”. Den metod man istället förespråkar är statlig upphandling av den dyra elen från havet.

Om staten misslyckas att genom EU:s samarbetsmekanismer få finansiering via annat EU-land, så kan enligt organisationen ”kostnaden läggas på elkonsumenternas elräkning, på motsvarande sätt som med elcertifikatsystemet”.

Där satt den!

Det generösa stödet med elcertifikat till landbaserad vindkraft vill man förstås inte gå miste om. Alltså föreslår Svensk Vindenergi att det gamla systemet ska leva vidare sida vid sida med det nya. Båda hamnar på våra elräkningar. Miljarderna rullar.

Vem sätter ner foten?

Jan Hedman, bosatt i Vansbro och Uppsala.

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt