I höst startar den största modifieringen av svenska ubåtar som någonsin genomförts. Två ubåtar kapas på mitten och förlängs med 12 meter och förses med luftoberoende Stirlingmotorer. Ubåtarna ska samtidigt förändras för att klara internationella uppdrag. Prislappen är satt till 600 miljoner kronor.

Ombyggnaden blir det första större testet på hur Kockums klarar sin nya organisation med konstruktionsavdelningen i Malmö och produktionen i Karlskrona.

Efter ombyggnad ska de båda ubåtarna Södermanland och Östergötland, som ingår i den så kallade Västergötland-klassen, klara internationella operationer i varma och salta vatten.

- Det handlar dels om en vanlig så kallad halvtidsgenomgång där all teknik och utrustning i båtarna gås igenom och där vi gör de förändringar och förbättringar som krävs efter mer än tio års operativ tjänst.

- Dels handlar det om att sätta in ett helt nytt Stirlingmaskineri. Det gör projektet även i internationellt perspektiv mycket stort, säger Ola Thunqvist, projektledare på FMV, Försvarets materielverk, som för

Marinens räkning beställt ombyggnaden och som är tekniskt och ekonomiskt ansvarig för projektet.

En förklaring till den här 600-miljonerssatsningen ligger i det faktum att svenska försvaret inte längre enbart ska hävda neutraliteten och svenskt territorium utan också vara aktiva i internationella fredsbevarande uppdrag. Sverige fick redan under Jugoslavienkrisen en förfrågan om att skicka ubåtar till Medelhavet - det blev då aldrig aktuellt - men Södermanland och Östergötland ska efter ombyggnad klara en sådan uppgift.

- Svenska ubåtar har en stor och idag outnyttjad potential att verka i internationella fredsbevarande operationer, säger Ola Thunqvist.

Avgörande för att klara uppdrag i till exempel Medelhavet är att man kan skapa en fungerande arbetsmiljö ombord. Dagens ubåtar är byggda för Östersjöns kalla vatten, men redan de senaste somrarnas varma Östersjövatten har gett problem med höga temperaturer och hög luftfuktighet ombord. För att klara detta ska nu ett helt nytt kylsystem sättas in.

Nu byggs ett kylsystem som täcker in hela båten och fungerar ungefär som en radiatorkrets i ett småhus. Kylningen sker med värmeväxlare,tidigare har kylningen skett direkt med sjövatten.

- För besättningen betyder det både en behagligare inomhustemperatur och torrare luft.

Just miljöaspekten är en viktig del i moderniseringen, anser Ola Thunqvist:

- Alla nya och moderniserade vapensystem skall vara miljöanpassade, det gäller både den inre miljön som främst handlar om att få en bättre arbetsmiljö, och den yttre ska klara kraven i Miljöbalken. Ubåtars arbetsmiljö har genom tiderna varit ökänd och det är nu viktigt att vi kan ge besättningarna en arbetsmiljö som inte är hälsofarlig. Det finns också undersökningar som visar att förmågan att genomföra topp-prestationer avsevärt försämras om lufttemperaturen stiger 5-6 grader över idealtemperatur.

För att klara kraven i Miljöbalken sätts även nya system in för hantering av avloppsvatten och länsvatten. Och avfallshanteringen ska göras om.

- Problemet med avfallshanteringen är att vi tvingas förvara alla sopor ombord under lång tid med risk för att vi kan få obehaglig lukt och gasbildning.

Bland annat en lösning där man tänkt sig att vacuumförpacka hushållsavfall har visat sig fungera dåligt. Avfallet börjar jäsa efter ett tag. FMV och Kockums söker nu efter andra lösningar. Samtidigt sker en rad andra förändringar: En ny sluss byggs i ubåtstornet för att dykare ska kunna ta sig från båten i undervattensläge. Bättre säkerhet på däck och ombyggnad av detaljer man upptäckt ger stort eko är andra delar i projektet.

Den stora förändringen av Södermanland och Östergötland är dock att de får Stirlingmotorer. Kockums har under lång tid utvecklat Stirlingmotorn, det enda luftoberoende maskineri, bortsett från de som finns atomubåtar, som varit i operativ drift i ubåtar, först på ubåten Näcken och sedan något år även på ubåten Gotland. De som sätts in i Södermanland och Östergötland blir tredje generationens Stirlingmotorer.

- De nya Sterling MK 3 har högre effekt än de tidigare, och de kommer klara sig längre utan service och underhåll. Med en fortsatt satsning på Stirling ökar vi också möjligheterna att sälja tekniken till andra länder. I bland annat Japan testas nu ett par Stirlingmotorer, säger Kockums projektledare Gösta Fjärsman, som under mer än 25 år varit en nyckelperson i Kockums ubåtsproduktion.

- Med Stirling blir de här två nu över tio år gamla ubåtarna av absolut världsklass. De kommer att kunna vara i drift i säkert över 20 år utan att bli omoderna.

Förmågan att kunna vara under vatten är avgörande för en ubåts säkerhet och kapacitet. Med ett vanligt dieselmaskineri och batteridrift måste en ubåt efter ett antal dagar sticka upp en snorkel ovanför ytan för att med bullrande dieselmotorer snorkla luft och ladda batterierna.

Med Stirlingmotorer kan ubåtarna ligga under ytan i veckor och bevaka mycket stora havsområden utan att röja sig.

I höst tas den första av de två ubåtarna in på Karlskronavarvet och ombyggnaden kan börja. Med skärbrännare tar man sig igenom det 30 millimeter tjocka hållfasthetsstålet och ubåten delas på mitten strax efter tryckkammaren, rör och kablar kapas och skrovdelarna körs isär.

Samtidigt byggs i en annan del av varvet en ny, 12 meter lång sektion, som ska innehålla två Stirlingmotorer, tankar för flytande syre samt eltavlor.

När allt är på plats skjuts den nya sektionen in, svetsas samman med de gamla delarna, rör och ledningar kopplas ihop.

- I princip använder vi alla befintliga rör och kablar och anpassar det nya till det gamla, säger Robert Granebring, som är produktionsansvarig på Kockums.

- Svårigheten är inte att dela en ubåt, det gör vi ganska enkelt, utan att få ihop den igen. Toleranserna är minimala.

Att ubåtarna blir 12 meter längre ska inte nämnvärt påverka manöveregenskaperna, däremot blir marschhastigheten troligen något lägre.

För att klara kvalitetskraven bygger Karlskronavarvet ett uppvärmt inre hus. Inne i den stora varvshallen där blir det mycket höga krav på ren inomhusluft för att minimera dammbildning på elektroniska komponenter. Utanför varvshallen håller en ny skeppslift, som ska kunna lyfta fartygen in i varvshallen, just på att bli färdig. Sammanlagt investeras nu 35 miljoner kronor i varvet i Karlskrona.

Investeringarna har gett det mer än 300 år gamla varvet framtidstro. Efter år av ständiga kriser och personalnedskärningar nyanställer man idag för att klara ombyggnaden av ubåtar och nytillverkning av smygfartyget Visby som byggs i glasfiber.

Ombyggnaden av Södermanland som startar i höst och pågår till slutet av år 2003 och av Östergötland som blir färdig år 2004 kommer att sysselsätta 40-50 personer på varvet.

Lika många kommer att arbeta med konstruktionerna på Kockums i Malmö och på FMV i Stockholm ger projektet lika många jobb.

- Totalt handlar det om 160 000 ingenjörstimmar vi på Kockums lägger på det här projektet under fyra år, säger Gösta Fjärsman, som nu söker fler ingenjörer för konstruktion i tredimensionell cad.

Det här ubåtsprojektet blir ett viktigt test på hur Kockums klarar sin nya organisation med all konstruktion i Malmö medan produktionen ligger i Karlskrona 23 mil bort. Gemensamma databaser, gemensamma system och helt nya rutiner tas fram.

- Vi arbetar med en omfattande mjukvaruanpassning mellan Malmö och Karlskrona, systemen för elektronisk överföring av ritningar och annat material finslipas. Konstruktionerna från Malmö ska gå direkt in i brännmaskiner och annan utrustning här i Karlskrona, säger Robert Granebring när han står i varvshallen där man nu förbereder för ubåtsombyggnaderna.

- Ubåten Södermanland blir det första större projekt där vi arbetar med elektronisk kommunikation i en gemensam databas. Det är också ett projekt som innebär att vi lyfter vårt kunnande i flera tekniska discipliner och höjer vår kompetens på alla nivåer, säger Gösta Fjärsman.

Ubåtsprojektet betyder även att utvecklingen av Stirlingmotorn fortsätter. Och med Kockums samgående med tyska HDW (affären godkändes nyligen av EU-kommissionen) ökar chanserna för både Sterling och Kockums på exportmarknaden.

- Redan idag förbereder vi oss för att anställa fler ingenjörer för att stötta HDW, säger Kockums informationschef Kjell Göthe.