Enligt en artikel i New York Times ska USA ha hittat fyndigheter värda nära 1 000 miljarder dollar, nästan 8 000 miljarder svenska kronor, i Afghanistan.

Det rör sig om järnmalm, koppar, kobolt, guld och litium.

I ett internt Pentagondokument görs jämförelser med oljans betydelse för Saudiarabien.

– Det här kommer att bli Afghanistans ekonomiska ryggrad, säger Jalil Jumriany, rådgivare till den afghanske gruvministern, enligt New York Times.

Men råvaruexperten Magnus Ericsson menar att det kommer att ta tid innan Afghanistan kan dra nytta av sina fyndigheter.

- För det första måste det bli fred. Sedan behöver man kunna transportera stora volymer. Det innebär att det kommer att behövas vägar, vatten, järnvägar och folk som kan jobba, säger han till Ny Teknik.

Jack Medlin, amerikansk geolog, säger till N Y Times att det kan dröja årtionden innan Afghanistan kan exploatera fyndigheterna.

- Det här är ett land som inte har någon tidigare erfarenhet av storskalig gruvdrift, säger han till den amerikanska tidningen.

Fyndigheterna kartlades av amerikanska geologer redan 2006 och 2007.

Varför offentliggörs de just nu?

Magnus Ericsson tror att USA kan behöva lite positiva nyheter från Afghanistan, där den amerikanska insatsen går allt trögare och får mer och mer kritik.

Den amerikanska råvarukonsulten Jack Lifton går ett steg längre. Han menar att artikeln i N.Y Times är ett försök att kratta i manegen för en börsintroduktion av ett nytt gruvbolag.

- Jag slår vad om att det dyker upp ett bolag eller en fond som heter Afghan Minerals redan i slutet av den här veckan, säger han.