Tvärstopp för svensk vindkraft

2015-09-23 05:00  

Investeringarna i svensk vindkraft tvärnitar och många planerade projekt skjuts på framtiden. En räddningsplanka är nya typer av investerare och nya affärsmodeller à la Google.

Inte ett enda nytt vindkraftverk beställdes under årets andra kvartal. Statistiken för det tredje kvartalet är inte klar ännu, men Svensk Vindenergi ser ingen större förändring.

– Vi känner bara till ett enda investeringsbeslut, årets nedgång är drastisk, säger Mattias Wondollek, som är analytiker på branschorganisationen.

Låga priser på både el och elcertifikat gör det svårt att få kalkylen att gå ihop för nya vindsnurror, enligt flera företag som Ny Teknik har kontaktat.

Wpd Scandinavia har exempelvis inte beställt några vindkraftverk alls i år. Tvärtom avbröt -företaget redan i fjol ett par -projekt som man hade tillstånd för.

– Det blir så när elpriset bara sjunker och sjunker. Det tror jag gäller de flesta i branschen, säger Maria Röske, vd på Wpd Scandinavia.

Ett annat exempel är norskägda Statkraft som i somras stoppade planerade investeringar i både Sverige och Norge eftersom projekten inte ansågs lönsamma.

Svensk Vindenergis statistik bygger på turbinleverantörernas orderböcker. I fjol låg genomsnittet på 158 megawatt per kvartal. Den enda kända investeringen under årets tredje kvartal är 10 vindkraftverk på sammanlagt 33 MW, som svenska Arise ska bygga på Mombyåsen i Gävleborgs län. Beställare är en fond förvaltad av det tyska försäkringsbolaget Allianz.

– Det är det enda nya projekt som vi har bindande avtal om att sälja och bygga hittills i år. Marknaden har gjort en kraftig inbromsning. De extremt låga priserna på el och elcertifikat gör att det endast går att få investering till de absolut bästa projekten, och andra projekt ligger tills vidare på is, säger Arises finansdirektör Linus Hägg.

Projektören Eolus Vind har hittills i år fattat investeringsbeslut på 14,6 MW: kvartal ett beställdes tre vindkraftverk och under sommaren beställdes ytterligare fyra. Den sista affären har ännu inte registrerats i turbintillverkarens orderbok, och finns därför inte med i Svensk Vindenergis -statistik. Kommunikationschef Johan Hammarqvist beskriver marknadsläget som pressat.

– Nu kan bara de bästa projekten byggas, säger han.

Med det menar han att det ska blåsa rejält på platsen, gå att ansluta till elnätet för en låg kostnad och att rätt turbin ska upphandlas till ett bra pris.

En räddningsplanka kan vara nya typer av affärer. Eolus tecknade exempelvis i fjol ett avtal med Google om att bygga 29 nya vindkraftverk på 60 MW. It-jätten vill ha förnybar el till sitt datacenter i finska Hamina, och betalar ett fast elpris under tio års tid. Eftersom varken Google eller Eolus vill äga och driva verken så såldes de i januari i år till schweiziska EWZ, som Google nu betalar det fasta elpriset till.

– Den här är en ny typ av affär som inte är så ovanlig i USA, och som kan öka även i Sverige. Stora elanvändare vill vara med i omställningen till förnybar energi eftersom deras kunder kräver att de är miljövänliga, säger Johan Hammarqvist.

Även vindkraftutvecklaren OX2 har tidigare tecknat avtal med Google och försäkringsbolaget Allianz om att bygga vindkraftverk med långa elavtal.

Ett annat sätt att få kalkylen att gå ihop för ny vindkraft är att sänka avkastningskraven. Utländska pensionsfonder och försäkringsbolag som satsar långsiktigt i samhällsnyttig infrastruktur kan till exempel ha lägre vinstkrav än traditionella investerare.

– Det är en typ av investerare som vi har börjat se mer av, säger Mattias Wondollek.

Prenumerera på Ny Tekniks kostnadsfria nyhetsbrev!

Så fungerar elcertifikat och kvoter

För varje producerad megawattimme (MWh) förnybar el får producenterna ett elcertifikat av staten.

Certifikaten kan sedan säljas vidare på marknaden och ger på så sätt en extraintäkt till den förnybara elproduktionen.

De kvotpliktiga företagen måste köpa ett visst antal elcertifikat varje år. Kvoten anger hur många certifikat de måste köpa i förhållande till hur mycket el de säljer.

Om kvoterna höjs som väntat i oktober kommer 2016 års nivå ändras från 14,4 procent till 23,1 procent per MWh.

Det innebär att en elleverantör som säljer 100 MWh måste köpa 23 elcertifikat i stället för 14 nästa år.

Linda Nohrstedt

Charlotta von Schultz

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt