Tekniken styr hur vi hälsar

2015-11-04 08:30 Ada Fredelius  

KRÖNIKA. Från hälsningsfrasen som telefonens upphovsman förordade til obegripliga ungdoms-sms. Så har nästan 140 års telefonhistoria påverkat vårt språk.

År 1876 sökte Alexander Graham Bell patent på telefonen, som han noga räknat inte var ensam om att ha uppfunnit. 139 år senare frågar en kompis mig om jag vet vad ”vgd” betyder när en ungdom skriver det i ett sms. Jag chansar på ”Var god dröj”. Det är fel.

Apparaten som lät oss prata med andra i realtid blev snabbt spridd, och påverkade själva sättet vi kommunicerar på. I sin utmärkta bok ”Hallå! Om telefonens första tid i Sverige” beskriver Jan Garnert hur telefonins intåg ändrade vårt språkbruk.

I en telefonhandbok från 1885 är till exempel frasen ”hallå” (fast stavad ”Halloh!”) det som telefonisten svarar när någon nått fram till växeln för att bli kopplad vidare. Den som sen kopplades till kunde också svara med samma fras. Själva ordet ”Hallå” är enligt Garnert belagt sen gammalt, fast det tidigare mest använts för att påkalla någons uppmärksamhet.

Graham Bell förordade för övrigt hälsningsfrasen ”Ahoy-hoy” för telefonsamtal. I den tecknade tv-serien ”Simpsons” används uttrycket av den uråldrige kärnkraftschefen mr Burns, när han svarar i sin minst lika uråldriga lur.

Fenomenet att ordet vi svarar i telefon med skiljer sig från vad vi skulle säga när vi möts i verkligheten finns på flera håll. Japanernas ”Moshi, moshi” används bara över telefon, precis som kinesiskans ”Wei”. Det är för övrigt ordet som utgör sista ledet i telekomföretaget Huaweis namn – lite grovt översatt blir det något i stil med ”Kina-hallå”.

Men tekniken förändras. För drygt 20 år sedan började mobiltelefonernas breda genomslag. Med dem fick var och en sin egen nummerpresentatör och rätt som det är kunde man höra folk svara med ”Hej, mamma” – borta var behovet att presentera sig. (Och växeltelefonisterna hade tagits ut tjänst sen länge.)

Mobiltelefonerna medförde också möjligheten att skicka sms. Det allra först löd: ”Merry Christmas” och skickades över Vodafones gsm-nät år 1992. Inom några år var också den tekniken spridd till var mans ficka – i synnerhet i Sverige som var tidigt ute.

Precis som när telefonsamtalet fick sina egna hälsningar och uttrycksätt fick sms:en sitt eget skriftspråk av förkortningar och leende ansikten byggda av skiljetecken.

Den muterade versionen av Bells patent som nu majoriteten av världens befolkning bär runt på i fickan är väl numera mest en minidator, men på ett sätt också en återgång till gamla tiders telegraf för att skicka korta textmeddelanden. Och precis som på telegrafens tid används förkortningar för att spara tid och utrymme.

Därför används ”vgd”, i stället för det långdragna ”Vad gör du?". Frågan är hur vi kommer att hälsa på varandra när direktkontakt via hologram blir möjlig.

Själv vill jag slå ett slag för ”Ahoy-hoy”.

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt