Övriga nyheter
”Ta det coolt – vi löser isproblemen”
DEBATT. Ingen har sagt att det skulle vara lätt att bygga vindkraftverk i det bistra klimatet i norra Sverige. Men med hjälp av skickliga ingenjörer och andra tekniker löser vi problemen, ett steg i taget, skriver Göran Ronsten.
”Katastrof att nya vindkraftverk inte klarar vinterklimatet. Satsa på kärnkraft istället.”
Så var kärnkraftskramarna på krigsstigen igen. Anledningen den här gången är en artikel i Ny Teknik som berättar att vindkraftparker norr om Dalälven har problem med nedisning på rotorbladen.
Atmosfärisk nedisning är ett vanligt väderfenomen i bland annat Finland, Sverige och Kanada. Den som någon gång varit på toppen på Åreskutan har med egna ögon kunnat se hur snabbt isen kan växa på metallstrukturer.
Istillväxt på vindturbiner är svåra att kartlägga och förutse. Den påverkas av temperatur, relativ lufthastighet, luftens innehåll av flytande vatten och dropparnas storlek.
När isen växer påverkar det bladens aerodynamiska egenskaper vilket innebär lägre prestanda och därmed intäkter samt ökade kostnader för drift och underhåll.
Vindkraftsbranschen har växt snabbt. I början av 2000-talet fanns det cirka 240 MW installerad effekt i Sverige. 2011 var den siffran cirka 3000 MW, mer än en tiodubbling av effekten på drygt tio år.
En stor del av den nya effekten har byggts i skogslänen i norra Sverige. Utbyggnaden har gått så snabbt att tekniken ibland inte hunnit med.
Men nu är branschen på väg att komma i kapp. Enercon har ett aktivt avisningssystem, som går ut på att man blåser ut varm luft i kanaler inuti rotorbladen. Det har visat sig mycket effektivt, även under svåra förhållanden med kornsnö och hög luftfuktighet.
Även Siemens, WinWind och Nordex har tagit fram system för avisning. De systemen bygger på uppvärmning av vingframkanten med en kolbaserad elektrisk yta. Andra tillverkare är på väg att ta fram egna system
På konferensen Winterwind 2013, som inleds i dag i Östersund, träffas 500 forskare, meteorologer, tillverkare och andra från 17 länder för att diskutera utvecklingen inom vindkraft i kallt klimat.
Bland nyheterna på konferensen märks:
* Avvisningssystem på vindturbiner kan öka den årliga energiproduktionen med runt 10 procent och minska kostnaderna på grund av nedisning med en halv miljon om året.
* En jättelik klimatkammare i Antwerpen gör det lättare att testa mekaniska, hydrauliska och elektriska komponenter i extrema temperaturer innan de placeras i produktion.
* Ny forskning gör det lättare att förutsäga när, var och hur is bildas på vindkraftverken.
* Utvecklingen av nya, hydrofoba ytskikt, som gör det svårare för vattendroppar att fastna och frysa till is, pågår för fullt på flera håll i världen.
Men precis som inom järnvägen är ett av de främsta medlen mot is människor som finns på plats och kan övervaka turbinerna och snabbt agera när det uppstår nedisning. Bristen på servicetekniker har varit stor i Sverige. Nu utbildas hundratals nya varje år.
Ingen har sagt att det skulle vara lätt att bygga vindkraftverk i det bistra klimatet i norra Sverige. Men med hjälp av skickliga ingenjörer och andra tekniker löser vi problemen, ett steg i taget.
Göran Ronsten
Programkoordinator för Winterwind 2013, som arrangeras av Svensk Vindkraftförening, svensk representant i IEA RD&D Wind