Solceller sprider sig över världen

2015-11-13 05:00 Charlotta von Schultz  

Italien fick 8 procent av sin el från solceller i fjol. Tyskland och Grekland runt 7 procent. Och den snabba utbyggnaden fortsätter – utanför Europa.

Solelen står för första gången för mer än 1 procent av den globala elförbrukningen. Det konstaterar den internationella energiorganisationens solcellsprogram IEA PVPS i sin årliga trendrapport som presenterades i slutet av oktober. Den totala installerade solcellseffekten är 177 gigawatt, och solcellerna får allt större spridning över världen.

– För fyra–fem år sedan byggdes solceller ut i några få europeiska länder plus USA, Kina och Japan. Nu blir marknaden mer och mer global, och i fler än 22 länder står solelen för mer än 1 procent av elförbrukningen, säger Johan Lindahl, talesperson på branschföreningen Svensk Solenergi och svensk representant i IEA PVPS.

Han berättar att många relativt nya solcellsländer dessutom har presenterat ambitiösa utbyggnadsplaner. Egypten planerar exempelvis för 7,5 gigawatt till år 2020, Indiens mål är 100 gigawatt till 2022, medan Dubai siktar på minst 1 gigawatt till 2030.

Fast än så länge har solcellerna störst genomslag i Europa mätt i andel av den totala elförbrukningen. Solligan leds av Italien, där solcellerna täckte hela 8 procent av elförbrukningen 2014. Hack i häl kom Grekland och Tyskland med en solel-andel på cirka 7 procent.

Mäter man i stället tillväxten så har Kina och Japan kört om de europeiska solpionjärerna. De båda asiatiska länderna installerade i fjol 10,6 respektive 9,7 gigawatt, vilket motsvarar mer än hälften av den totala nyinstallerade effekten i världen. Mätt i ackumulerad effekt dominerar däremot fortfarande Tyskland med sina 38 gigawatt, en dryg femtedel av världens totala installerade solcellseffekt.

Läs mer: Hållbarhetsprofessorn: solel är den rätta vägen

Rapporten visar även att solcellsmarknaden inte står på egna ben ännu. Drygt 96 procent av den effekt som installerades i fjol fick olika typer av stöd, framför allt i form av inmatningstariffer.

– Men man får inte helhetsbilden om man bara stirrar sig blind på stöden. Många länder ser solceller som en lösning på olika energirelaterade problem, exempelvis dålig luftkvalitet i Kina, höga elpriser i Japan och att det saknas tillgång till elnät i Bangladesh. Det är därför de inför olika ramverk, som i sin tur driver marknaden, säger Johan Lindahl.

För några år sedan rasade priset på solcellsmoduler kraftigt; mellan år 2008 och 2012 var prisfallet cirka 80 procent i många länder. Men rapporten visar att priserna sedan planade ut.

– Ett skäl till att modulpriserna har stabiliserats är att EU och USA har infört importtullar på kinesiska solceller, säger Johan Lindahl.

Samtidigt skiljer sig priserna för solcellssystem rejält på olika marknader. Statistik från EIA PVPS visar att det är dyrast att skaffa solceller om man bor i USA. Där kostade ett villasystem 4,61 dollar per watt exklusive moms under 2014. Australiensarna kom billigast undan med 1,76 dollar per watt, medan de svenska villaägarna fick betala ungefär 2,26 dollar per watt, moms oräknat.

– Det är stora skillnader, och vad de beror på ska vi analysera i en kommande rapport, säger Johan Lindahl.

I IEA PVPS deltar 24 länder, däribland Sverige, samt EU och organisationerna Solar Power Europe, Solar Electric Power Association och Copper Alliance. Årets rapport är den tjugonde utgåvan av ”Trends in Photovoltaic Applications”.

Fem vanliga frågor om solceller

  • Innehåller solceller sällsynta metaller?

Den vanligaste typen av solceller baseras på kisel som är jordskorpans näst vanligaste ämne. Silver används ofta i ledare och kan behöva ersättas.

Nya organiska solceller baseras på kolmaterial som finns i stor mängd. I vissa tunnfilmer används knappa metaller som indium, tellur och rutenium.

 

  • Hur länge håller solceller?

Garantier ges normalt på 20–25 år, men ingen vet hur länge de kan hålla.

 

  • Kan de återvinnas?

Allt kan återvinnas, det är en fråga om ekonomi och tillgängliga system.

 

  • Blir det en massa koldioxidutsläpp när solceller tillverkas?

Energiåterbetalningstiden är typiskt 1–2 år. Om livslängden är 30 år producerar de 15–30 gånger mer el än vad som krävs för att producera dem.

Koldioxidutsläppen vid produktion beror främst på vilken el solcellsfabriken köper. Kommer den från kolkraft blir utsläppen högre än om den kommer från sol- eller vindkraft. Koldioxidreduktionen vid användning beror på vilken elproduktion de ersätter. Solenergin kan till skillnad från annan förnybar energi helt ersätta fossila bränslen.

 

  • Vad gör solceller för nytta vintertid på nordliga breddgrader, som i Norrbotten?

I december och januari fungerar de mest som byggnadsmaterial om de är integrerade i byggnader, elproduktionen är då marginell. Man kan även lagra energi från sommarhalvåret eller köpa el från solceller på andra platser. Norrbotten producerar inte heller sin egen bensin, vare sig på sommaren eller vintern.

Källa: Björn Sandén vid Chalmers, har svarat på frågorna.

Charlotta von Schultz

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt