Smarta fiaskot för prestigebygget i Norra Djurgårdsstaden

2015-02-14 06:00 Helen Ahlbom  
Norra Djurgårdsstaden kommer att starta ett nytt projekt för smarta hem i slutet av nästa år. Foto: Jörgen Appelgren

Fortum, ABB och Electrolux har testat smarta ellösningar hos familjen Estmark Holmberg i Norra Djurgårdsstaden. Mycket gick fel.

Det är svårt att gå från vision till praktisk verklighet. Det har Fortum, ABB och Electrolux fått erfara under arbetet med projektet ”Aktiva huset” i stadsdelen Norra Djurgårdsstaden norr om Stockholm.

Utvecklingsprojektet, som pågick under två år, är en viktig pusselbit i satsningen på att Norra Djurgårdsstaden ska bli en ”miljöstadsdel i världsklass”.

Stockholms stad marknadsför det nya området med visioner om smarta elnät, innovativ miljöteknik och energibesparingsmål.

Aktiva huset-projektet har haft hög svansföring. För första gången skulle företagen testa hur en familj kunde påverka sin elförbrukning genom att kombinera ny avancerad teknik.

Försöket genomfördes under ett halvår hos familjen Estmark Holmberg i deras nybyggda fyrarummare på Högviltsgatan.

Rörelsesensorer skulle släcka belysning i rum där ingen befann sig. Vitvaror skulle köras i gång automatiskt när elpriset och miljöutsläppen var som lägst. Allt syftade till att minska elförbrukningen och miljökonsekvenserna.

Men det visade sig betydligt svårare än alla räknat med.

Först några exempel på irriterande händelser:

Som den gången familjen satt i tv-soffan och väntade på att middagen i ugnen skulle bli klar. Det dröjde – kökets rörelsesensorer hade inte bara släckt lamporna utan även stängt av ugnen.

Och de gångerna minnet raderades på pappa Erik Holmbergs gitarrförstärkare när hela familjen gått ut. Då var ”hemma/borta-knappen” inställd på att släcka ner och stänga av alla apparater utom kyl och frys.

Rent tekniskt var de här problemen relativt lätta att lösa, men det var inget familjen kunde klara själv. Det krävdes en installatör på plats.

Carin Torstensson, som var ledare för projektet, pekar på allvarligare problem:

– Vi hade två komplikationer som försenade projektet. Och det gällde produkterna som ABB och Electrolux skulle ta fram, säger hon.

• ABB skulle ha utvecklat produkten ESI, som står för Energy Service Interface. Den skulle ta emot data om elpriser och koldioxidutsläpp från Fortum och sedan överföra informationen för att automatiskt styra vitvarorna. Först investerade ABB ”mycket pengar” i utvecklingen av produkten, men så drog bolaget plötsligt i handbromsen.

– Och det blev problematiskt eftersom värdefull tid gick åt för att försöka lösa det problemet med en annan kommunikationslösning, minns Carin Torstensson.

Ralf Späth, affärsutvecklare på ABB, förklarar omsvängningen med att produkten blev dyrare än förväntat.

– Konsumenterna vill ju ha payback, och med dagens elpriser kan de inte räkna hem investeringen i produkten, säger han.

Även om produkten aldrig blev klar att testa i lägenheten, så levererade ABB den funktionalitet som utlovats i form av programvara och en pc.

• Inte heller Electrolux blev klara i tid med sin nyutvecklade smarta tvättmaskin och torktumlare. Familjen fick själv sätta på maskinerna eller ställa in en timer.

– Det var olika bud under projektets gång om vilken teknisk lösning som skulle användas för styrningen i lägenheten. När det till sist bestämdes hann vi inte få maskinerna certifierade för att få användas hos konsumenter, säger Daniel Frykholm, presschef på Electrolux.

Enligt Carin Torstensson var storföretagen ovana vid att arbeta tillsammans i ett utvecklingsprojekt.

– De agerade först som köpare och säljare, i stället för att samarbeta, säger hon.

I slutrapporten konstateras därför att en av lärdomarna av projektet är att det krävs mer tid för att enas om vision och det gemensamma målet.

• Fortums avsikt med projektet var att testa nya affärsmodeller. Genom att variera elpriset vill man kunna utjämna belastningen i de egna elnäten när andelen vind- och solproducerad el blir större framöver.

Resultatet hos familjen Estmark Holmberg blev en besvikelse. Familjen sänkte sin elräkning med bara 2,5 procent, eller 74 kronor, under de sex månader projektet pågick.

Slutsatserna av försöket hos familjen ligger till grund för nästa stora projekt. Fortums Johan Ander är projektledare för försöket med smart el i 155 lägenheter i Norra Djurgårdsstaden.

Denna gång kommer varken rörelsesensorer eller ABB:s energistyrsystem att användas.

– Den viktigaste slutsatsen av första försöket är att vi inkluderar uppvärmning och varmvatten, inte bara elförbrukning i styrningen. Systeminstallationen betalar sig inte annars, säger Johan Ander.

Så många miljoner har lagts ned

Energiprojekt i Norra Djurgårdsstaden

Total budget (mkr) Varav stöd från Energimyndigheten/Vinnova

Förstudie Smarta elnät 33,8 13,4

Medveten energikonsumtion 6,2 2,5

Aktiva huset i den hållbara staden 20 10

Smart elnät i stadsmiljö 121,2 29,5

Totalt 181,2 55,4

Källa: Energimyndigheten

 

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt