”Skolan missar nya lärare med spetskompetens”

2014-08-27 05:00  

DEBATT Skolan missar att fånga in unika medarbetare även om de står på tröskeln. Lärarstudenterna med ingenjörskompetens väljer i stället jobb i näringslivet. Nu krävs radikala investeringar i lärarna, enligt Samuel Bengmark, Torbjörn Lundh, Mikael Cronhjort och Marcus Gustafsson.

Så här i skolstarten rapporteras flitigt om Sveriges akuta brist på lärare. Framför allt inom matematik, teknik och naturvetenskap, ämnen som är viktiga för tekniska innovationer och därför för Sveriges konkurrenskraft.

Denna lärarbrist kommer inte som en överraskning för någon beslutsfattare. Sedan många år har den ordinarie ämneslärarutbildningen i kemi bara lyckats locka en handfull förstahandssökande per år, och motsvarande utbildning i fysik drygt ett dussin. Men problemet är mer komplext än att få fram fler lärare. Vi behöver också få de mest lämpliga att anta Sveriges viktigaste uppgift – att utbilda kommande generationer.

Ett försök att hitta nya grupper av lärarstudenter är de kombinationsutbildningar som leder till både ämneslärarexamen och civilingenjörsexamen. Sådana finns nu på tre nordiska lärosäten: Chalmers, KTH och Tampere tekniska universitet i Finland.

På dessa program utbildas studenter som efter examen kan välja att jobba i skola eller i näringsliv. Som civilingenjörer i näringslivet är de attraktiva och spelar en viktig roll bland annat i kommunikationen mellan kunder och andra ingenjörer. I skolan utgör de en unik länk mellan skolvärlden och teknikindustrin genom att föra in ingenjörens perspektiv och tillvägagångssätt i skolans arbete.

I Finland väljer en majoritet av studenterna med dubbelexamen att ta sin första anställning i skolans värld. Så är tyvärr inte fallet i Sverige. På KTH, där man haft kombinationsutbildning i mer än tio år, är det cirka 25 procent av de examinerade studenterna som börjar som lärare.

Denna grupp unga människor med dubbelexamen, som kan välja både en skol- och industrikarriär, utgör ett lackmustest på hur attraktiv skolans värld är.

Varför väljer så få skolan och vad kan man göra åt det? Vi ser två rejäla steg som måste tas:

Skolans attraktivitet måste höjas. Det betyder bland annat att lönen inte får upplevas som en nedvärdering. Löneutvecklingen har varit extremt dålig alltsedan 1960-talet. Då utgjorde en lärarlön normen för en riksdagsledamots ersättning. Nu är livslönen som kemiingenjör dubbelt så stor som den som kemilärare. Helt uppenbart blir det ett hinder för rekryteringen av nya lärare. En något mer rimlig löneskillnad måste uppnås för att läraryrket överhuvudtaget ska komma ifråga för dem som intresserar sig för konkurrensutsatta områden som matematik, naturvetenskap och teknik. Då kan unga människor upptäcka attraktiva och viktiga aspekter av läraryrket som till exempel möjligheterna att utvecklas, utrymmet för autonomi och uppgiftens meningsfullhet. Allt detta måste odlas och inte begränsas genom påbud och storskaliga experiment kring betygsystem, ämnesplaner och annat som svensk skola alltför ofta påtvingats.

Skolan måste fånga upp kompetens. Det handlar inte enbart om den stora löneskillnaden. När en av dessa kombinationsutbildade studenter närmade sig examen i maj och sökte jobb på gymnasieskolor erbjöds han bara deltid från och med hösten, med förklaringen ”mer orkar man ändå inte som nyexaminerad”. Mottagandet i näringslivet var mer övertygande med heltidsanställning direkt. Man såg talang och lät den inte gå förlorad, trots att en tydlig arbetsuppgift ännu inte var identifierad. Det är som om skolledare främst försöker få ihop bemanningsplanen och missar att fånga unika medarbetare även när de står på tröskeln. För en framgångsrik verksamhet kan man inte nöja sig med att alla medarbetare har en examen, utan man måste bygga ett starkt lag av skickliga individer med olika spetskompetenser.

Sverige måste investera rejält i lärarna, med början i de som ska undervisa i naturvetenskap, teknik och matematik. Utan skickliga lärare i dessa ämnen riskerar vi att inte lyckas skapa intresse hos kommande generationer för ingenjörs- och naturvetaryrken, som vi så väl behöver för Sveriges fortsatta välfärd. Vi uppmanar därför ansvariga politiker att blicka lite längre fram än höstens val, våga prioritera och radikalt investera i dessa lärargruppers arbetsvillkor.

Har vi råd att inte göra denna investering?

Samuel Bengmark, biträdande professor och ansvarig för Chalmers kombinationsutbildning samt ordförande för Svenska kommittén för matematikutbildning.

Torbjörn Lundh, biträdande professor på Chalmers och ordförande för Nationalkommittén för matematik vid Kungl. Vetenskapsakademien.

Mikael Cronhjort, tekn. doktor och programansvarig för Civilingenjör och Lärare, KTH.

Marcus Gustafsson, leg. gymnasielärare i matematik och fysik på Göteborgsregionens tekniska gymnasium. Mästarlärare på Chalmers.

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt