Skandalen har gjort etik hett

2015-10-16 06:21 Helen Ahlbom  
ngenjör är ett yrke med ett speciellt ansvar, något man ska känna sig stolt över. Ungefär som läkare och advokat”, säger Sven Ove Hansson, professor i filosofi och initiativtagare till etikutbildningen på KTH. Foto: Jörgen Appelgren

Hur borde Volkswagens företagsledning och ingenjörer ha agerat? Och vad bör företaget göra för att det inte ska hända igen? Etiska dilemman diskuteras nu under rollspel på KTH:s etikkurser och bland ledande chefer i storföretag.

Telias mutor, SCA:s jaktresor, NCC:s asfaltkartell – och nu senast Volkswagens manipulering av programvaran för att klara avgaskontrollen i USA. Det eskalerande antalet etiska skandaler har inte bara skakat allmänheten, utan också satt sina spår i styrelserum och företagsledningar.

– Klimatet är annorlunda nu. Det går inte längre att förringa de etiska frågorna. De har kommit högre upp på agendan, säger Gunnar Bäckström, etikansvarig på NCC.

Ingenjörernas ansvar har debatterats livligt i spåren av VW-skandalen. Är ingenjörens uppgift ”bara” att lösa problem? Eller har hon ett ansvar för att göra samhället gott?

Det är frågor som Sven Ove Hansson, professor i filosofi, ställer till sina elever på civilingenjörsutbildningen på KTH.

Han startade de första etikkurserna där runt år 2000. Numera har alla civilingenjörslinjer minst en veckas etikkurs under den femåriga utbildningen. Inriktningarna bioteknik och medicinsk teknik har upp emot fem veckor. Sven Ove Hansson har nyligen haft en föreläsningsserie för lärarna på Chalmers, där man inte kommit lika långt.

På kurserna för de blivande civilingenjörerna används ofta rollspel, baserat på information utifrån verkliga eller påhittade men realistiska händelser.

Än har inte VW-skandalen använts i något rollspel, men Sven Ove Hansson hade det nyligen som exempel under en diskussion med doktorander.

Ingen vet ännu exakt vad som hände. Bolagets nye vd Matthias Müller uppger att bara ett fåtal anställd var invigda i fusket. Det mesta talar för att åtminstone några ingenjörer insett att programmeringsuppdraget syftade till att fuska med avgastesterna.

Vad borde de då ha gjort?

– Pratat med sina kolleger, för att kontrollera sitt eget omdöme, säger Sven Ove Hansson.

– Sedan kunde de tillsammans ha gått till sin chef och sagt ”Det är inte för att lura folk som vi jobbar på den här utvecklingsavdelningen” eller ”Vi civilingenjörer gör inte den typen av oetiska uppdrag”.

Ibland är det förstås lättare sagt än gjort att framföra kritik. Än svårare blir det om närmaste chefen står fast vid sitt krav. Att gå förbi sin närmaste chef är svårare i en hierarkisk organisation.

– Men ett företag som värdesätter sina kompetenta ingenjörer ska förstås uppmuntra kritik, säger filosofiprofessorn.

Även storföretag använder rollspel på chefsnivå för att diskutera etik. NCC, som varit i blåsväder flera gånger, har ambitionen att alla affärsområdeschefer ska diskutera etiska dilemman några gånger per år.

Det viktigaste som Sven Ove Hansson vill att KTH-teknologerna ska ta med sig från etikutbildningen, är en tydligare bild av sin roll som professionell ingenjör.

– Det är ett yrke med ett speciellt ansvar, som man ska känna sig stolt över. Ungefär som läkarens och advokatens profession, säger han.

Hansson menar att ingenjörens uppgift inte bara är att lösa problem, utan att göra samhället gott.

På kursen tar han också upp frågor om hur långt ingenjörens ansvar sträcker sig. Exempelvis för utveckling av en vibrationsdetektor, som sedan används i landminor.

– Alla bör tänka igenom vilka andra användningsområden som är möjliga. Men man kan inte kräva det omöjliga. Skaparen av internet kan knappast vara ansvarig för att nätet används för barnporr, menar Hansson.

Det vanligaste etiska problemet som så gott som varje ingenjör kommer att ställas inför är: ”Borde vi inte göra det här med högre kvalitet?”

– Jag tycker man ska ta upp frågan till diskussion. Sedan kanske man inte alltid vinner. Men ibland kanske en kvalitetshöjning kan motiveras.

Andra svårare frågor gäller produktutveckling, där företaget prioriterar lägre kostnader framför högre säkerhet.

– Och då är det än viktigare att vid behov gå ända upp till högsta ledningen för att framhärda i ingenjörens professionella ansvar och kompetens i fråga om säkerhet, säger Sven Ove Hansson.

Många ingenjörer hamnar så småningom i ledande ställning i storföretag. Därför tas även frågor som rör annat än teknisk utveckling upp under etikutbildningarna. Som mutor, korruption och barnarbete.

Så vad skulle du råda dina elever att göra, om de nu satt i Volkswagens företagsledning?

 

– Att göra samma sak som när en stor olycka i produktion händer. Att ta reda på hur felet kunde uppstå. Och ta reda på om folk med kritiska synpunkter haft möjlighet att komma fram med dessa till ledningen.

– Ledningen måste utvärdera hela det etiska systemet. Annars riskerar fler etiska olyckor att hända, konstaterar filosofiprofessorn.

Fem tillfällen där etiken brast

Tjernobyl

Under ett turbinexperiment beordrades personal på kärnkraftverket i Tjernobyl att stänga av vissa säkerhetssystem i strid med gällande regler. Ångexplosionen förstörde hela reaktor 4 och grafitbranden spred stora mängder radioaktivitet upp i luften som spreds vidare även över stora delar av Europa.

Teckomatorp

BT Kemi, tillverkare av växtbekämpningsmedel, grävde ner 800 tunnor med gift i Teckomatorp. Tunnorna upptäcktes på 1970-talet och ledde till slut till att två i företagsledningen åtalades. Ingen fälldes, men företaget gick i konkurs. Saneringskostnaden hamnar på skattebetalarna.

Asfaltskartellen

Under flera år deltog ett antal anläggningsföretag i en kartell i Sverige där man kom överens om anbudspriser för asfaltbeläggning. Kartellen avslöjades av tre tidigare anställda på NCC. Företagen dömdes av Marknadsdomstolen 2009. NCC fick böta 200 miljoner kronor, Skanska 170 miljoner och Peab 74 miljoner.

Hallandsåsen

Under arbetet med tunneln genom Hallandsåsen användes det giftiga tätningsmedlet Rocha-Gil, trots att företagen visste att det innehöll giftig akrylamid. Tre chefer på Rhône-Poulenc och Skanska dömdes för brott mot lagen om kemiska produkter, vållande av miljöstörning samt arbetsmiljöbrott.

VW-fusket

Under sju år har Volkswagen manipulerat programvara i ett antal dieselbilsmodeller för att lura avgastesterna i USA att tro att bilarna släpper ut väsentligt mindre kväveoxider än vid verklig körning. Även i bilar från Audi, Skoda och Seat, som ingår i Volkswagen-koncernen, finns manipulerad programvara.

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt