Pilotprojekt om nya bränslen i tuff sits

2016-03-02 05:00 Torill Kornfeldt  

De senaste tre åren har Energimyndigheten delat ut mer än 300 miljoner kronor till forskning och utveckling av biodrivmedel.Samtidigt har flera stora projekt avslutats eller lagts på is.

Enligt branschen är problemet att kortsiktig politik på grund av EU:s regler sätter käppar i hjulet när företag ska ta steget från forskning till produktion i större skala.

– Det har saknats en långsiktighet och framförhållning när det gäller övergången från pilotanläggningar till kommersialisering. Det finns ingen poäng att lägga pengar på pilotprojekt om man inte tänker sig en fortsättning, det är lite som att köpa en halv biobiljett, säger Tomas Ekbom som är programansvarig för Bio Driv, en intresseorganisation för företag inom biodrivmedel.

Under de senaste åren har skattereglerna för biodrivmedel förändrats flera gånger. I höstas kom beskedet att den nuvarande skattelättnaden förlängs till 2018.

Vad som kommer att hända efter det är fortfarande oklart. I kombination med att priset på olja just nu är lågt blir det svårt för företag att få privata investeringar, något som ofta är ett krav för att få stöd från till exempel Energimyndigheten.

– Skatteundantaget på tre år är inget som man kan göra investeringar på, det är för kortsiktigt om man till exempel ska ansöka om ett lån och planera en amortering eller för att locka investerare, säger Tomas Ekbom.

Ett av företagen som känner av den bristande investeringsviljan är LTU Green Fuels. De driver en pilotanläggning för tillverkning av metanol och dimetyleter från skogsråvara. I november 2015 varslades samtliga 18 anställda eftersom den nuvarande finansieringen bara räcker fram till maj.

– Det är bråttom, vi har möten inplanerade de närmaste veckorna och jag vågar inte gissa var vi kommer att landa. Men hoppet är det sista som överger människan, säger Rikard Gebart, professor vid Luleå tekniska universitet och forskningsansvarig i företaget LTU Green Fuels.

Pilotanläggningen har kostat ungefär 300 miljoner att bygga upp. Om frågan om finansiering inte går att lösa så måste den rivas, eftersom arrendet på marken kräver att anläggningen ska vara i drift.

– Det känns fruktansvärt trist. Vi har väntat länge på att få långsiktiga spelregler. Å ena sidan vill man ha en fossilfri fordonsflotta och å andra sidan läggs många intressanta projekt ned, det är ju inte bara vi som drabbas, säger Rikard Gebart.

Även en stor satsning på att bygga en större biogasanläggning i Göteborg, Gobigas 2, har avslutats.

– Tekniken fungerar men det går inte att få lönsamhet eller finansiering i dagsläget. Det fanns inte förutsättningar att fortsätta. Det gäller inte bara oss utan alla i branschen, säger Cecilia Erdalen, pressansvarig på Göteborgs Energi som äger Gobigas.

Varje år lägger Energimyndigheten mer än 300 miljoner kronor på forskning och utveckling av bioenergi. Ungefär en tredjedel går till biodrivmedel och två tredjedelar går till övrig bioenergi som kraftvärme, energiodling och avfallsförbränning.

Regeringen arbetar nu med att ta fram ett nytt förslag för att gynna produktionen av biodrivmedel. Energiminister Ibrahim Baylan håller med om att situationen är svår för små företag just nu.

– Det är ju ett dilemma, staten har ju stött många forskningssatsningar med villkoret att de ska ta in andra finansiärer i ett senare skede och det är där många projekt står nu, säger Ibrahim Baylan.

Den tidigare regeringens förslag om styrmedel fick dras tillbaka efter att det hade fått nej från EU-kommissionen. Det är därför som det har tagit så lång tid att få fram en långsiktig lösning, enligt energiministern.

– Det här känns naturligtvis väldigt frustrerande. Det beror inte på ovilja eller trätor, tvärtom är vi väldigt överens över blockgränsen. Det viktigaste nu är att det här arbetet sker ordentligt och vi för en tät dialog med kommissionen för att hitta en lösning, säger Ibrahim Baylan.

– Min förhoppning är att vi ska kunna presentera ett nytt långsiktigt förslag som kan börja gälla från den första januari 2018, säger han.

Koldioxidskatten får underkänt i EU

Regeringen har under flera år förhandlat med EU-kommissionen om hur man ska utforma styrmedel för biodrivmedel. Konflikten handlar om tillämpningen av EU:s statsstödsregler och om Sveriges koldioxidskatt på fossila bränslen. Syftet med EU:s regler är att se till att konkurrensen på den inre marknaden inte snedvrids. Kommissionen tycker att Sveriges koldioxidskatt gynnar biodrivmedel för mycket och därför måste förändras.

Torill Kornfeldt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt